År 2002, vecka 27 |
År 2002, vecka 27 |
"Extremist" är ett begrepp som nu används rutinmässigt mot invandringskritiker. Det ger då ingen information i sak utan är bara ett tillmäle och skällsord. Funktionen är att avhumanisera och politiskt marginalisera meningsmotståndare. 1)
Men om vi skulle försöka ge detta ord "extremist" en saklig innebörd, vad skulle det kunna vara?
Jag kan inte komma på något tydligare och bättre kriterium för att särskilja en extremist än en människa som gjort sig mentalt onåbar, oemottaglig för argument, otillgänglig för kommunikation.
Blir tillräckligt många människor extremister i denna mening går ridån ned för samtal och kompromisser. Då har vi hamnat i en farlig situation, eftersom i förlängningen bara det öppna våldet återstår för att lösa konflikter.
Tyvärr har det visat sig att förfärande många av de politiskt korrekta sålunda är extremister. Mest uppenbart är detta fallet beträffande dessa "vänsteraktivister", ekiperade i rånarluvor. De skränar "Inga fascister på våra gator!", 2) men kan inte förklara vad de menar med en "fascist".
Inga beviskrav ställs för att anklaga någon för "fascism", ändå kan konsekvenserna av att stämplas bli vittgående. Ett exempel på detta är de eskalerande trakasserierna mot Kenneth Sandberg, där det senaste (i slutet av juni) bestod i att man krossade samtliga fönster i hans hus och kastade in stora stenar i lägenheten. 3)
En motsvarande extremistisk hållning finns på högre politisk nivå: representanter för de sju riksdagspartierna har kommit överens om att "hålla rent", vilket sker genom att man vägrar samtala med sverigedemokrater. Man försöker till och med hindra SD att få tillgång till möteslokaler eller att kunna genomföra egna torgmöten.
Detta drabbar inte bara Sverigedemokraterna utan även Blågula Frågor. Brygghuset vägrar hyra ut möteslokal åt oss nu i augusti, liksom ABF-huset tidigare gjort. Vårt möte i Medborgarhuset saboterades som bekant, detsamma gällde vårt möte på Norrmalmstorg den 8 juni.
Beträffande Sverigedemokraterna har man kunnat gräva fram en del komprometterande fakta, i varje fall från ett decennium tillbaka i tiden. Beträffande Blågula Frågor finns inte ett spår av vare sig brottslighet, nazikopplingar eller annat. Vi har från första början konsekvent följt "den demokratiska handboken". Ändå har man lyckats svartmåla även oss. Ändå har man kunnat etablera en bild av BGF som något hotfullt och farligt.
Hur gick det till?
Grundläggande är att våra motståndare haft full kontroll av massmedia och därtill samvete att hämningslöst utnyttja detta övertag. På så vis har man kunnat nöta in den önskade bilden.
Om detta handlar min bok "DIALOG OM INVANDRINGEN - dokumentation av ett försök", som trycks i dagarna.
Under arbetet med boken klarnade att det inte bara handlar om allt grövre tillmälen. Viktigare var synsättet att just frånvaron av något att anföra emot oss gjort oss extra farliga. Man kunde inte finna att vi sagt eller gjort något komprometterande - just detta vittnade om vår förslagenhet.
Som John Glas /fp) resonerade: A. Blågula Frågor säger sig vara för yttrandefrihet. B. Även Hitler sade sig vara för yttrandefrihet. C. Alltså är Blågula Frågor nazister/fascister. Antag att vi sagt oss vara mot yttrandefrihet - skulle vi då ha gått fria från Glas' fascism-anklagelse?
Det började med försiktiga tillmälen och hävdande av att vi var några andra än vad vi utgav oss för. Snart märktes även antydningar eller påståenden om att Blågula Frågor använt sig av hot! Det grövsta exemplet i den vägen är nog Stieg Larssons famösa brev till Öppna Kanalen.
Försöket Blågula Frågor visar hur makthavarna kan förvandla vemsomhelst till vadsomhelst. På samma sätt som man gjorde Jesus Alcalá till helgon har man gjort oss i BGF till skurkar.
Vänsterpartiet går nu fram med en paroll "NOLLTOLERANS". Därmed avses inte att man ska ta krafttag mot gaturån och gruppvåldtäkter, inte heller att man ska agera mot mötessabotage eller mot förföljelse, som i fallet Sandberg.
Nej, vad Vänsterpartiet menar är nolltolerans mot "rasism". Som exempel på sådan anges "en föreställning om det svenska folket som en enhet inom ett visst landområde och där de personer som tillhör detta folk ska ha vissa rättigheter framför andra." 4) "Rasism" för (v) är redan att se problem med invandringen och att vilja diskutera lösningar. 5) Det finns då igen invandringskritiker som undgår stämpeln.
Med sin paroll menar Vänsterpartiet i praktiken "NOLLTOLERANS MOT MENINGSMOTSTÅNDARE".
På så vis fullföljer man en kommunistiskt tradition. Josef Stalin var ju en nolltoleransens mästare.
Se vidare:
Politisk förföljelse
1) En extremist ska naturligtvis betyda anhängare av ytterlighetsståndpunkter och förespråkare av långtgående åtgärder, men det ger ändå föga information i sak. Långtgående i förhållande till vad? Vad är normen? (Åter)
2) Vem har betalt gatorna? (Åter)
3) Det som drabbat Sandberg och hans familj är långt starkare asylgrundande skäl än vad de flesta i Sverige asylsökande har. (Åter)
4) Ur partiskriften "Vänstern i första ledet". (Åter)
5) I riksdagen finns nu andra partier än Vänsterpartiet som kommit så långt i insikter som att det finns problem med invandringen, problem som måste diskuteras. Däremot anser man inte att de som på ett tidigare stadium sett dessa problem ska få vaa med i diskussionerna. (Åter)
