Gellert Tamas har - lagom inför valet - skrivit en bok om lasermannen, John Ausonius. Hans slutsats är att det inte är bra om invandringskritiska partier får utrymme i media eller kommer in i riksdagen. Några problem att förlägga sin bok 1) har Tamas inte haft, ej heller att få recensioner - som höjt boken till skyarna. 2)

Resonemanget i boken är att John Ausonius tog intryck av Ny Demokrati och kritiken av invandringen. För att inte riskera trigga labila personer måste vi därför hålla inne med kritik i denna fråga.

Som Tamas ser saken kan lasermannens skjutande tolkas politiskt. Det ingår i ett mönster, är bara toppen på ett isberg. I mönstret ingår även attentat mot flyktingförläggningar och andra former av missnöjesyttringar från svenskar.

Vad Tamas därvid noga förtiger är den verklighet som låg bakom dessa missnöjesyttringar, där "stackars flyktingar" 3) på olika sätt trakasserade lokalbefolkningen kring förläggningarna. Detta finns dokumenterat i ett antal olika dokument.

En helt motsatt slutsats hade inte varit långsökt, nämligen att invandringen behöver ske på ett mer kontrollerat sätt, så att den förda politiken kan få folkligt stöd.

Intressant är också en jämförelse med skotten mot Pim Fortuyn. Där har från pk-håll framförts anklagelser mot oss invandringskritiker för att dra fördel av mordet, när vi pekar på faran av att demonisera politiska meningsmotståndare.

---

Gellert Tamas får den 7/5 -02 själv skriva i Expressen. På en helsida hos kulturredaktionen angriper han Sverigedemokraterna, under rubriken "DE ÄR POLITIKENS HELLS ANGELS".

Det centrala i Tamas budskap framkommer i slutet av artikeln:

"Debattera hårt med sverigedemokraterna på lokal nivå på de orter där de har en position. Fokusera på partiets indelning i 'vi' och 'dom' och på deras öppna fientlighet mot människor med utomeuropeisk bakgrund.

Visa på hyckleriet att kritisera kriminalitet och samtidigt ha brottsbelastade personer på mängder av förtroendeposter.

Klargör att partiet står naket utan främlingsfientligheten. Visa att partiet ingenting har att säga om arbetslöshetsfrågor, sjukvård-, miljö- eller trafikfrågor."

För att börja bakifrån:

C. Antag att det skulle stämma, att SD helt koncentrerar sig på invandringspolitik. 4) Än sen? Det är en viktig fråga, därtill en fråga som de sju riksdagspartierna undviker. Inte för SD:s skull, utan för Sveriges skull, behöver invandringen diskuteras!

B. Ska det inte under alla omständigheter vara viktigt att motverka kriminalitet i samhället, för offrens skull? Med Tamas´resonemang gör det inte så mycket om (s) lyfter fram massmisshandlaren Paolo Roberto, eftersom (s) inte kritiserar kriminaliteten. 5)

A. Det får, enligt Tamas, inte finnas "vi och dom". Är inte detta en fantastisk hållning?

Enligt ett riksdagsbeslut 1975 ska invandrare få behålla sin egen kultur om de vill, ett s-beslut tar därtill avstånd från assimilering. Här förutsätts invandrare ha en egen identitet, men vi svenskar ska inte få se det som att också vi finns!

Så här säger Mona Sahlin i "Euroturk" 6) i mars 2002: "Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker."

Både Blågula Frågors och SD:s linje är att viss invandring kan förekomma och att de invandrade då ska bli svenskar. Självfallet kan de inte bli svenskar om inga svenskar finns.

---

Kring brottsbelastning bland SD-företrädare gör jag tre reflexioner:

1. Expo har i sammanhanget låg trovärdighet. Dess intresse är att kompromettera invandringskritiker och vid behov kokar man soppa på vad som inte ens är en spik. I SD-fallet har man hittat några "spikar", men det man hittat ligger ett antal år bakåt i tiden. Med samma mått mätt måste Expo självt anses vara komprometterat genom Tobias Hübinette.

2. Det är viktigt att motverka kandidering av nyligen brottsbelastade. 7) Detta gäller samtliga partier. Om Expo mätte med samma mått skulle man bekymra sig också över Paolo Robertos s-kandidatur till riksdagen. Denne man är förmodligen ensam mer brottsbelastad än samtliga SD-kandidater tillsammans, alltsedan partiets bildande. 8)

3. Tamas-rubriken om Hells Angels antyder att Sverigedemokraterna som organisation skulle ägna sig åt våld mot politiska motståndare. Så är det inte. SD:are har aldrig försökt ens att störa motståndares möten. Däremot finns många exempel på att personer och grupper från pk-falangen stört SD-möten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

---

1) Ordfronts förlag tog sig an denna bok, liksom man tidigare gav ut Expoboken om Sverigedemokraterna. Min aktuella bok sade Ordfront dock nej till. (Åter till texten)

2) "Gellert Tamas bok är en utomordentligt spännande och vederhäftig journalistisk prestation." Per Olov Enquist, på Expressens kultursida den 2/5 -02. (Åter)

3) Lars Leijonborgs vokabulär från TV-debatten mot Sten Andersson. (Åter)

4) Vilket var fallet med Pim Fortuyns lista i Nederländerna. (Åter)

5) Eller menar Gellert Tamas att också (s) "kritiserar kriminaliteten"? I så fall blir även (s) hycklare! (Åter)

6) Tidning för turkiska ungdomsförbundet i Sverige. (Åter)

7) Sverigedemokraterna kan möjligen kritiseras för att i årets val vara överdrivet angelägna att finna kandidater till sina listor, så det i vissa fall gått ut över kvalitén. (Åter)

8) I fallet Paolo Roberto görs just hans bakgrund till en poäng vid kandideringen, den förväntas göra h0nom till en röstmagnet bland unga invandrare. (Åter)