Kommer det vatten, om du skruvar på kranen? Har du till och med varmvatten, när du vill ha? Finns det lyse och värme? Har du ström till spis och TV, kan du laga mat?

Jag var ju på Cuba i höstas. Där fanns inte vatten i lägenheterna hela dygnet, man fick anpassa sina toavanor och sitt duschande till när vattnet var på. Ibland hade något gått sönder, och det fanns kanske inte vatten på flera dygn.

På Cuba är det ändå varmt året runt. Så är det inte i Serbien - ett annat land som blivit föremål för USA:s intresse. Närmare bestämt har ju USA smulat sönder landets system för energiförsörjning och uppvärmning. Och nu är det vinter i Serbien.

Sverige kommer kanske att kunna undgå både ekonomisk blockad och bombarmador. Men det kan ju blåsa till, naturens krafter kan göra sig påminda.

Det var vad som hände i Skåne för några veckor sedan. Träd blåste ned och elförsörjningen bröts. Med ens stod det klart, hur sårbart vårt samhälle är, i dubbel bemärkelse:

Dels att vi är så beroende av elektricitet. Utan el blir det inte bara mörkt och kallt, det blir också stopp i produktionen - inklusive jordbruket. Utan el kan inte korna mjölkas. Utan el stannar även tågen. Utan el slocknar datorerna, och utan dem....

Dels att denna el-försörjning så känslig för störningar, så lätt kan saboteras eller brytas av genom oväder.

Uppenbarligen har detta kommit som en överraskning för många. "Visste inte..." Hur kan en sådan okunnighet ha varit möjlig?

En förklaring är naturligtvis att ämnet är obehagligt. Problem vill man gärna slippa tänka på, särskilt när de är stora och svåra att påverka.

Men en annan förklaring ligger i den politiska dagordningen. Mediautrymmet upptas till stor del av sidofrågor och pseudodiskussioner.

En funktion av detta eviga kampanjande om förintelsen och nazismen, om främlingsfientlighet och rasism, är att det tränger undan mer verkliga hot från dagordningen. De viktiga framtidsproblemen för Sverige blir odiskuterade.

Några år före milleniumskiftet kom man på - eller kom det ut - att detta kunde medföra problem i datorer. Problem med oöverskådliga konsekvenser.

Det bekräftar vad vi kunde konstatera genom börskraschen på Wall Street 1929. Bara för att något sker i stor skala finns ingen garanti för att det sker förnuftigt. Om inte vi människor själva tänker och tar ansvar, så finns det ingen annan som gör det åt oss.

Utvecklingen nu, med globalisering och jakt på maximal "lönsamhet" gör oss alltmer utsatta, om något går snett. Det känns som att vi kryper allt länge ut på en gren. Risken finns ju att denna gren förr eller senare går av.

Vad gör vi då? Bättre är nog att tänka efter före - och att vi i möjligaste mån förbereder oss.

Då är vi inne på svensk försvarspolitik. Kanske kan ett antal pansarbrigader och flygskvadroner läggas ned. Men något behöver vi istället, t ex bandvagnar och helikoptrar vilka kan undsätta orter som isolerats.

Framförallt behöver ett säkerhetstänkande finnas med från början, i samhällsplaneringen. Sårbarhetshänsyn måste tas inom många politikområden.* Det betyder mindre av utlandsberoende - mer av nationell självförsörjning. Det betyder också mindre av centralisering - mer av lokal produktion.**

---

 

 

 

 

* Vilket förutsätter att det finns medborgare som vågar engagera sig i samhällsfrågor, som vill ägna sig åt politik!

** "Utvecklingen" har som bekant gått i en annan riktning, men varje förändring är inte alltid till det bättre!