Blockaden

1958 uppgick USA:s investeringar på Cuba till 5 miljarder kr. I inget annat land i Latinamerika hade USA så stora ekonomiska intressen. Över 70 procent av Cubas export gick till USA.

Den nya Havannaregimens jordreformer och andra åtgärder kom snart i konflikt med USA:s intressen. Redan 1959 började USA skära ned sockerimporten från Cuba. I slutet av 1960 skars importen drastiskt ned, efter att den kubanska regeringen tagit över kontrollen av USA-ägda oljebolag som vägrat raffinera olja importerad från Sovjetunionen. Nu stoppade USA all sockerimport. 1) Cuba svarade med att nationalisera alla USA-bolagens egendomar. Varpå USA beslöt att belägga alla kubanska varor med embargo.

USA försökte även isolera Cuba från övriga Latinamerika. I OAS 2) fick man i augusti 1960 igenom en deklaration, riktad mot Cuba. I januari 1961 bröt USA sina diplomatiska förbindelser med Cuba.

USA medverkade också till sabotageaktioner. I maj 1960 hade CIA upprättat träningsläger i Guatemala för invasionsstyrkor. Den 15 april bombade USA-plan Cubas flygplatser. Två dagar senare landsteg invasionsstyrkorna i Grisbukten. Efter tre dagars strider hade invasionsförsöket slagits tillbaka.

1962 lade USA embargo på all export och import till och från Cuba, försökte dra in även andra länder. USA förbjöd import från tredje land av varje vara som innehöll något av kubanskt ursprung, oavsett i vilket land varan tillverkats. Likaså förbjöd USA export från tredje land till Cuba, av varor med någon del eller patent från USA. Utländska fartyg som anlöpte Cuba svartlistades och förbjöds att angöra USA-hamn. Cuba utestängdes från internationella krediter. Hela Latinamerika utom Mexico drogs med i blockaden.

På OAS-möte 1962 försökte USA få Cuba ytterligare isolerat. Samtliga latinamerikanska länder utom Mexico bröt sina diplomatiska förbindelser med Cuba. 3)

USA närde ytterligare planer på invasionförsök, men vid lösningen av Kubakrisen 1962 4) lovade man att inte invadera. Inte desto mindre fortsatte sabotageaktioner och det gjordes otaliga försök att mörda Fidel Castro.

USA bedrev vidare propagandasändningar från Miami, med både radio och TV. Kubaner uppmanades att emigrera. Detta har också skett i olika omgångar. Vid ett tillfälle släppte Cuba iväg 100.000 personer, däribland många kriminella. Totalt finns idag två miljoner exilkubaner. I Florida är de en maktfaktor.

En ingång på USA:s blockad av Cuba är alltså den geografiska närheten, USA:s traditionellt starka ekonomiska intressen på Cuba och att jänkarna "trampades på tårna" av Castro genom nationaliseringar med mera.

En annan ingång är Berlinmurens fall 1989 och strax därpå Sovjetunionens kollaps. Nu var USA "ensam herre på täppan", det fanns inga motverkande krafter av betydelse, inget som balanserade dess makt.

En följd av detta var massbombningarna över det kommuniststyrda Serbien och utraderandet av detta lands infrastruktur. En annan följd var en ny offensiv mot Cuba, i form av skärpt blockad.

(Man kan ju fråga sig varför USA nöjer sig med ekonomiska åtgärder - varför bombar man inte även Cuba? Kan det vara så att Cuba, genom sin närhet till USA, har möjligheter till militär vedergällning som Serbien saknade?)

1992 undertecknade president Bush den s.k. Torricelli-lagen, även kallad "Cuban Democracy Act". Denna lag återinförde förbudet för fartyg som anlöpt Cuba att angöra hamn i USA. Den utsträckte även USA-lag till andra länder genom att förbjuda dotterbolag i tredje land att handla med Cuba. Detta hade man försökt göra redan 1982, men då stött på häftiga protester från EG.

1996 undertecknade president Clinton den s.k. "Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act", eller Helms-Burton-lagen. Där föreskrevs i detalj förutsättningarna för att USA ska hävda blockaden, hur en övergångsregering måste upprättas osv. Likt förr i tiden ska USA godkänna vilken regering som ska få sitta i Havanna.

FN:s generalförsamling har under många år krävt att USA ska häva sin blockad - 1998 med 157 röster mot 2. 5)

USA kräver att alla nationaliseringar på Cuba ska upphävas. Som skäl för detta anförs att dessa är olagliga, eftersom ägarna inte kompenserats. Å andra sidan har USA vägrat att förhandla om kompensation. Ägare från andra länder har kompenserats enligt avtal med respektive regeringar, t ex Schweiz (1967), Frankrike (1967), Storbritannien (1978), Kanada (1980) och Spanien (1988).

1) Och Sovjetunionen erbjöd sig att köpa detta socker istället.

2) OAS = de amerikanska staternas organisation.

3) 1976 upphävde OAS sitt förbud för medlemsländerna att ha diplomatiska förbindelser med Cuba. Tecken fanns även på töväder mellan USA och Cuba, man öppnade intressekontor i varandras huvudstäder och en flygförbindelse tilläts mellan Miami och Havanna. Med Reagans tillträde som president försämrades relationerna åter.

4) Sovjetunionen var i färd med att installera medeldistansmissiler, USA reagerade tvärt och världen vare ett tag ytterst nära ett kärnvapenkrig.

5) Den ena av dessa två var naturligtvis USA. Den andra var Israel.