Internets
förhistoria
En förutsättning
för utvecklingen av internet var att ett stort antal datorer
redan existerade.
 |
|
| Ett
led i datorns historia var "Eniac", som fyllde
ett helt rum, med alla sina elektronrör. |
Senare
datorer har blivit mindre och samtidigt fått större
kapacitet. De har blivit tillgängliga även för
allmänheten, genom sitt låga pris. |
En orsaksverkan
låg också i omvänd riktning: just förekomsten
av internet bidrog till utvecklandet av operativsystem och andra datorprogram.
När kom internet?
I en bemärkelse
kom det redan på 1960-talet, men för den stora allmänheten
blev internet en realitet kring år 1995.
Det hela började
i USA - med "ARPANET",
bekostat av den amerikanska armén.
Ur boken "Internetgalaxen"
av Manuel Castells (utgiven i Sverige 2002):
"Den
första framgångsrika demonstrationen av ARPANET skedde
1972 på en internationell konferens i Washington.
Nästa steg var att möjliggöra ARPANET:s anslutning
till andra datornät, ... detta introducerade ett nytt begrepp:
nätverk av nätverk."
En
viktig förutsättning var att olika nätverk kunde kommunicera
med varandra. Alla datorer hade ju inte samma operativsystem.
"För
att datornäten skulle kunna tala med varandra behövdes standardiserade
kommunikationsprotokoll. Detta åstadkoms delvis 1973... genom
utformandet av ett styrprotokoll för överföring (TCP).
År 1978 delade Cerf, Postel och Crocker, som arbetade vid University
of Southern California, TCP i två enheter med tillägg av
ett nätverksförenande kommunikationsprotokoll (IP) vilket
resulterade i TCP/IP-protokollet, den standard som internet arbetar
med än idag."
Sedan
kom "NSFNET":
"ARPANET
överfördes 1975 till Defence Community Agency... Försvarsdepartementet,
som oroades av eventuella säkerhetsläckor, bestämde
1983 att för specifika militära användningar sätta
upp det separata nätverket MILNET. ARPANET blev ARPA-internet
och inriktades på forskning. Året därpå inrättade
USA:s nationella forskningsstiftelse (NSF) ett eget kommunikationsnät,
NSFNET, som 1988 fick ARPA-nät som sitt stamnät."
1990
avvecklades det då tekniskt föråldrade ARPANET. 1995
stängdes även NSFNET. Innan dess hade
de flesta datorer i USA - 1990 -
utrustats för nätverkssamarbete.
Därmed öppnades
vägen för att driva internet privat.
Internet
expanderade sedan snabbt som övergripande nätverk av datornät.
Hur förklara framgången?
Ett
moment var den decentraliserade strukturen och de öppna
kommunikationsprotokollen. Användarna kunde därigenom
göra teknik tillgänglig för varandra.
"En
avgörande trend i datornätverkandet härstammade från
kollektivet av Unixanvändare. Unix är ett operativsystem
utvecklat av Bell Laboratories, som Bell, tillsammans med källkoden
och ett tillstånd att ändra källan, gratis erbjöd
universiteten 1974. Unix blev de flesta datainstitutioners lingua
franca..."
En
förutsättning var att det i bakgrunden fanns en stat som
ställt upp med nödvändiga ekonomiska resurser
och risktagande.
"Internetgalaxen":
"...
byggde alla de avgörande tekniska utvecklingsinsatser som ledde
till internet kring statliga institutioner, ledande universitet och
forskningscentra. Internet uppstod inte i det privata näringslivet.
Det var en alltför djärv teknik, ett alltför kostsamt
projekt och ett alltför riskabelt initiativ för att kunna
anammas av vinstinriktade organisationer."
"...
internet utvecklades i en säker miljö, försedd med
offentliga resurser och en kallelsestyrd forskning, men en miljö
som inte förkvävde tankefrihet och uppfinningsförmåga."
"Det
var i gråzonen mellan de resursrika, relativt fria rum som hade
skapats av ARPA, universitet, innovativa tankesmedjor och ledande
forskningscentra som fröna såddes till internet."
Därutöver
handlade det om kultur, om gräsrotbaserade
datornätverk och en kooperativ resursanvändning. Det skedde
en öppen gratisdistribution av program och många kunde
samverka för att driva utvecklingen framåt. Som
drivkraft fanns en frihetsanda och en kreativitet, en hängivelse
och en idealism.
I
andra sammanhang gällde "copyright" och strävan
efter egen ekonomisk vinning. Här
infördes istället principen "copyleft"
- man fick fritt kopiera program, mot att man försökte förbättra
dem och i sin tur göra dessa versioner tillgängliga för
alla andra.
Detta
ledde så småningom till avgörande genombrott.
"I
samarbete med Robert Cailliau skapade Berners-Lee i december 1990
ett webbläsar- och redigeringsprogram och döpte detta hypertextsystem
till World Wide Web (WWW).
Webbläsarprogrammet
WWW lades i augusti 1991 ut på nätet av Cern. Ett antal
hackare världen runt började konstruera egna webbläsare
på basis av Berner-Lees arbete."
Boken "Internetgalaxen"
sammanfattar utvecklingen:
"I
mitten av 1990-talet hade alltså internet privatiserats, dess
tekniskt öppna arkitektur möjliggjorde nätverkssamarbete
mellan alla datornät i världen, webben kunde arbeta med
adekvat programvara och ett antal användarvänliga webbläsare
fanns tillgängliga för allmänheten.
Även
om internet hade startat i några datalogers tankar i början
av 1960-talet, även om ett kommunikationsnät för datorer
hade etablerats 1969 och spridda interaktiva gemenskaper av forskare
och hackare hade vuxit fram från och med det sena 1970-talet,
var det 1995 som internet föddes för de flesta människor,
för näringslivet och för samhället i stort."
Teknik
och möjligheter
Ett
gemensamt protokoll hade skapats redan 1983 med ITP/IP, så
att datorer med olika operativsystem kunde kommunicera med varandra.
Omkopplingsstationer,
s.k. routers, byggdes och installerades, för trafikförmedlingen.
En
milstolpe var sedan programmet "WWW", kring år 1990.
Tim Berners-Lee hade lyckats skapa http-protokollet.
Html står för "HyperText
Markup Language" ("Markeringsspråk för hypertextning").
Ett gemensamt adresseringssystem skapades också, kallat URL
- "Uniform Resource Locator".
Detta möjliggör
en av de fantastiska fördelarna med Internet: information kan
länkas ihop. Man kan enkelt adressera från en webbsida
till en annan, eller många andra.
Webbsidorna kan
rymmas inom olika domännamn, som:
Gov - Regeringsinstitutioner
Mil - Militära institutioner
Edu - Utbildningsinstitutioner
Com - Kommersiella tjänster
Org - Organisationer
Net - Nätverksbaser.
Därutöver
finns landsnamn, bokstavskombinationer på två bokstäver.
Till exempel "SE" för Sverige och "NU" för
en viss ö i Stilla Havet.
Med hjälp
av html kunde enskilda internetanvändare redigera egna webbsidor,
tillgängliga för läsning av alla andra på internet.
Snart framställdes olika program, som automatiskt åstadkom
överföringen till html-kod.
I andra änden
kom det program för att läsa sidorna. En finländare
hade 1991 lanserat programmet Linux, som sedan vidareutvecklats
av andra. Programmet
Mosaic kunde 1993 även läsa bilder. GIF-formatet för
bilder hade utvecklats 1887.
Netscape Navigator
kom 1994, vilket gjordes gratis för utbildningsändamål.
Året därpå även Microsofts Internet
Explorer, som spreds gratis med Windows 95 för PC. Dessa
två webbläsare var länge de två största.
Nu finns även Safari, Firefox och Opera.
För nedladdning
av filer från en dator till sidor på Internet används
ett särskilt protokoll, FTP. Det står
för "File Transfer Protocol".
En annan fantastisk
fördel med Internet är sökningsmöjligheterna.
I början saknades dessa, så det hjälpte inte att det
fanns bra webbsidor - de potentiellt intresserade kände ju inte
till dem, och kunde inte hitta dit.
Ett första,
men långsamt, sökverktyg som utvecklades var Archie
1990. Två unga programmerare vid ett universitet i Kanada
hade sökt igenom ett antal servrar, indexerat deras filarkiv
och lagt det på en databas. Denna gjordes tillgänglig på
nätet, så att man med ett prorgam kunde söka igenom
den.
Sökningsmöjligheter
har senare utvecklats inte bara för texter, utan även för
bilder.
År 1995
startades Alta Vista och på 90-talet fanns även
Yahoo och Lycos. Den helt dominerande söktjänsten
i början av 2000-talet är ju Google.
Ett viktigt inslag
i Internet är också e-postsystemet. E-mail. Detta kom till
användning så tidigt som 1971.
E-posttrafiken
har blivit förenad med en del problem. Ett är "spam"
- skräppost. E-postadresser översköljs med oönskad
reklam via automatiserade massutskick.
Ett annat problem
är virus. Det första hette"Melissa" och
kom 1997. Det spreds genom bifogade filer, Worddokument. Melissa slog
ut ett stort antal e-postservrar och förorsakade kostnader på
cirka 80 miljoner dollar.
Expansion
Uppkoppling
till Internet skedde i början genom telefonmodem, vilket
gick långsamt.
Sedan kom ADSL,
som ibland kallas "bredband", och fortfarande går
genom telefonledningar
I början
av 2000-talet är det riktigt bredband som alltmer slagit igenom,
särskilt i större städer. Därvid används
särskilda kablar, just för denna internettrafik.
I takt med denna
större tillgänglighet har antalet hushåll med tillgång
till internet ökat, och även antalet personer som "surfar"
på nätet.
Kurvan nedan visar
utvecklingen i Sverige, enligt mätningar från SOM-institutet.
Det är framförallt under de sista åren av 1990-talet
som ökningen skett.
De som framförallt
använder internet är unga personer och personer med hög
utbildning. Det senare framgår av diagrammet nedan:
Ett annat sätt
att mäta Internets expansion är ökningen av antalet
webbsidor, antalet bloggar eller antalet registrerade domäner
på nätet.
Utvecklingen beträffande
det sistnämnda 1970 - 1996, på global nivå, ligger
i storleksordning enligt följande:
1977 - 100
1981 - 200
1984 - 1 000
1987 - 30 000
1990 - 300 000
1992 - 1 100 000
1994 - 4 000 000
1996 - 13 000 000.
Antalet personliga
bloggar har under 2000-talet ökat lavinartat, inte minst i Sverige.
Med ökad
tillgänglighet och användning har olika problem anmält
sig. Om datorvirus bara är ägnade att skada så kan
särskilda program, trojanska hästar, fylla en funktion för
avsändaren genom att ta över kontrollen av andras datorer.
Till skydd mot
detta har skapats brandväggar och särskilda program.
Utvecklingen av
Internet pekar alltmer mot konvergens.
• Mobilt
internet . Internet blir sladdlöst. Uppkoppling kan
då ske från en bärbar dator. Det kan också
ske från en mobiltelefon.
• IP-telefoni.
Man kan ringa telefonsamtal - gratis - genom sin dator.
• Webb-TV.
Man kan i datorn se TV-program. Man kan också koppla upp sin
TV-apparat till bredbandsanslutningen.
Problemet med
att få "allt-i-ett" ligger naturligtvis i en ökad
sårbarhet.
Jan
Milld, den 21.1.2008
Internet