Varg

Ur "Nya Jägarskolan":

Familj: Hunddjur

Benämning: Hane, hona eller tik och ugne eller valp

Levnadsvikt: 30-60 kg

Längd: 90-150 cm

Mankhöjd: 70-90 cm

Färg: grå i olika nyanser

Max livslängd: 10 år

Hemområde/revir: 60.000-100.000 ha

Avkomma: upp till 9, maj

Vetenskapligt namn: Canis lupus.

Det engelska namnet för varg  är "wolf", det norska "ulv".


 

Ur utredningen "Rovdjuren och deras förvaltning":

"Vargen har få fiender förutom människan. Vargar dödas dock av artfränder vid revirstrider och ibland av bytesdjur vid angrepp på dessa. Sjukdomar är relativt ovanliga i Skandinavien men kan potentiellt vara en viktig dödsfaktor."

"Vargpopulationer i världen som inte är begränsade av födotillgång, är friska och inte utsatta för jakt, har hög reproduktion och låg dödighet."

En varg eller vargflock kan vandra upp till sju mil under ett dygn.

Revir

Vargens revir i Sverige brukar vara 600–1000 kvadratkilometer stora, men finns det gott om mat är reviren mindre. Genom att lämna tydliga doftmarkeringar försöker de hålla andra vargar borta, men kommer andra inom gränsen kan det bli strid med dödlig utgång.

Björn kan döda en vuxen varg. En vargvalp kan dödas av kungsörn och lodjur. Det främsta bytesdjuret, älgen, kan också utdela dödliga sparkar. Annars dödas flest vargar av människan - genom illegal jakt och trafik.

Medan ett lodjur flyttar på sig när det i ett område blivit ont om bytesdjur - pga av att många dödats och än fler gett sig därifrån - stannar en vargflock kvar inom sitt revir. Utan vilda bytesdjur söker vargen sig dit, där det finns andra möjliga byten.

Föda

Den svenska vargen äter mest älg. En vargflock tar i genomsnitt 100-120 älgar om året, enligt SNF. Därnäst som favoritbyte kommer rådjur och grävling.  Vargen tar även småvilt som hare, tjäder och bäver. Även tamdjur som ren, får och hundar kan ingå i menyn.

"Nya Jägarskolan":

"...en varg dödar 7 - 13 älgar per år. En studie av 65 vargdödade älgar i Värmland visade att mer än hälften utgjordes av kalvar och bland dödade vuxna älgar fanns inga tjurar äldre än två år."

Vid jakt använder vargen sitt välutvecklade luktsinne och samarbetar i flocken. Om en älg står kvar och möter vargen front mot front har den stora möjligheter att klara sig, men om den väljer att springa iväg, är det ofta det sista dåliga beslut den fattar. Då börjar vargen jaga.
Stora byten som älg greppas först i bakben och rumpa men det som oftast får älgen på fall är när ett av alfadjuren får ett grepp i mulen medan andra vargar hänger i bakdel och sidorna. När älgen fallit öppnar vargarna ofta först bukhålan och börjar sin måltid med inälvorna.

Flock och fortplantning

Parningen sker i februari-mars och vargtiken har lika lång dräktighetstid som en hundtik, vilket innebär att valparna föds runt skiftet april/maj.

"Nya Jägarskolan":

"Vargen blir könsmogen vid knappt två års ålder och en varghona kan sedan vara fruktsam upp till åtminstone elva års ålder. Vargen fortplantar sig oftast inte förrän som tre- eller fyraåring. Dräktighetstiden är cirka 63 dygn och unarna föds i en grävd och naturlig lya. Antalet valpar i kullen kan variera stort, men medeltalet är sex. Tiken stannar hos valparna de första två månaderna."

Vargfamiljen är hierarktiskt uppbyggd med viss maktordning. Högst i rang står givetvis föräldraparet, ofta kallat "alfa-paret". Därutöver består familjen fram till vårvintern av valparna från parets senaste kull, och ibland dessutom några kvarstannande "storasyskon" till dem.

Under våren och sommaren lämnar de flesta av familjens fjolårsungar föräldrarnas revir för att skapa egna revir. I vissa fall kan de röra sig mycket långt; uppmätta sträckor på 40-50 mil är inte ovanliga.

Vargens yl kan höras över en mil och används främst för att hålla kontakt inom flocken, som ofta är utspridd på flera smågrupper.

Kolmårdens webbsida:

"Ryktet spreds att vargen var livsfarlig för människor och det tror många på fortfarande. Men det är inte sant. Vargen är ett skyggt djur som försöker hålla sig borta från oss människor."

"Tack och lov är vargen totalfredad i Sverige i dag och de flesta människor tycker att vargen ska få finnas i våra skogar."

"Nya Jägarskolan":

"De vanligaste dödsorsakerna hos varg är illegal jakt och trafik. Vargar kan också döda varandra."

Ur "Rovdjuren och deras förvaltning":

"I genomsnitt förflyttar sig en varg 2 - 2,5 mil per dygn, men kan utan besvär förflytta sig drygt 5 mil på ett dygn."

"...mer än 95% av köttet som vargen äter är älg. Rådjur är det näst viktigaste bytesdjuret."

"Vargen blir könsmogen under sitt andra levnadsår. Honor kan få valpar fram till ca 11 års ålder."

"En vargtik kan producera 40-60 valpar under en livstid."

"Vargar kan drabbas av många sjukdomar och parasiter. Rabies, parvovirus och rävskabb är exempel på åkommor som märkbart kan påverka en vargpopulation."

"Vargen är revirhävdande och lever i familjegrupper där föräldrarna står högst i rang. Flockens ledare, dvs de båda föräldradjuren, kallas ofta för alfadjur."

"Storleken på vargars revir varierar avsevärt både inom och mellan populationer. I Skandinavien varierar revirstorleken från 3 - 20 kvadratmil."

"Varg i Skandinavien uppvisar ett tydligt aktivitetsmönster med högst aktivitet under kväll och morgon och lägst aktivitet under dagen."

"Den skandinaviska populationens tillväxt begränsas inte av födotillgången. Däremot begränsas tillväxten av legal och illegal jakt, trafik, sjukdomar och inavel."

"Vargen är det rovdjur som kan orsaka mest skada för rennäringen."

"Under 1997-2000 inträffade 136 vargangrepp på tamdjur. Av dessa var 121 riktade mot får, 14 mot nötkreatur och ett mot häst. I genomsnitt anreps 5,5 får per tillfälle."

"Antalet vargangrepp på tamdjur visar en ökande trend, men varierar kraftigt mellan åren. .. Ökningen i antalet angrepp hänger främst samman med vargpopulationens expansion söderut och österut till områden med fler får.

Av vargangreppen under 1997-2005 var ungefär två per år riktade mot djur i fäbodbesättningar. Detta motsvarar omkring 20% av alla angrepp.  Fåbodarna utgör mindre än 1% av djurbesättningarna inom vargreviren och är således överrepresenterade bland de som haft angrepp av varg."

"Vargangepp på hund förekommer överallt där vargens utbredning överlappar områden med hundar. På de flesta håll angrips fler jakthundar än sällskapshundar. Detta gäller i hög grad i Sverige eftersom jakt ofta bedrivs med lös hund och jakthunden då utsätts för större risk. I övriga delar av världen utom Norden är jakt med lös hund ovanligt."

"Under tioårsperioden 1997-2006 skadades eller dödades totalt 192 hundar av varg i Sverige."

"Vidare har analyser visat att vargdödade älgar i Skandinavien sällan är undernärda och i dålig kondition. De flesta älgar som tas av varg är likvärdiga med de som skjuts under jakten."

"Normalt är det bara det vuxna ledarparet som reproducerar sig i en vargflock. Därmed begränsas antalet föryngringar till antalet revirhävdande par och flockar."

"Fruktsamheten hos varg är hög i jämförelse med andra stora rovdjur i Skandinavien."

"Den svenska kullstorleken för förstagångsfödande vargtikar är dock korrelerad till inavelsgraden, dvs antalet valpar blir färre ju närmare släkt de båda föräldrarna är.

Sammanfattningsvis kan konstateras (Skandulv) att kullstorleken i Skandinavien inte uppvisar någon stark negativ trend med tiden. Den är inte avsevärt lägre jämfört med ett antal populationer i Nordamerika.

Den skandinaviska kullstorleken är vidare lika stor som den som uppmätts i den finska populationen under de senaste åren. Finländska vargar har inte de skandinaviska inavelsproblemen eftersom det finns ett utbyte av vargar mellan Finland och den stora ryska vargstammen."


Se även:

Bytesdjur

Historia

Utbredning


 

 

 

 


  Startsidan, Jan Millds hemsida