|
Utbredning
Vargens utbredningsområde i Sverige enligt "Nya Jägarskolan" från 2004:
Utbredningsområdet enligt "Rovdjursboken" från 2008 innefattar inte Jämtland-Härjedalen
.
Den norsk-svenska forskargruppen på "Skandulv" ger en mer precis uppgift, om familjegrupper och vargpar.
De flesta vargar lever stationärt, dvs i revir - antingen i en flock eller som revirhävdande par. Det förekommer även ensamma kringvandrande vargar.
I hela världen beräknas det finnas mer än 100.000 vargar, de flesta i Kanada och Alaska. I Europa finns vargar främst i Ryssland, närnäst i Rumänien och Spanien.
Ur "Vargmannens testamente":
"...International Wolf. I nr 3 1999 finns en statusrapport över vargbeståndet i världen och det har utvecklats så här. 1995 fanns 108.000 djur, 1997 142.000 och 1999 150.000 djur."
På en annan plats i sin bok (från år 2001) uppger Norlén siffran 180.000 för antalet vargar i världen.
SNF (Svenska Naturskyddsföreningen) uppger att vargstammarna nu växer runt om i världen och att, i takt med detta, allt fler vargar slår sig ned även i bebodda trakter.
I Skandinaviens fanns det fram till slutet av 1970-talet inte längre varg, men 1976 upptäcktes en flock i Norge. Några år senare, 1983, hade en vargkull fötts i norra Värmland.
Ur "I VARGENS SPÅR", avhandling 2008 från Göteborgs Universitet, av Serena Cinque:
"De tre åren före 1986 och de följande fyra åren skedde en föryngring varje år. Från 1991 till 1995 etablerade vargpar revir på två ställen i mellansverige. Under perioden 1980-1997 har den skandinaviska vargpopulationen visat hög tillväxttakt genom att öka med tjugo procent per år och under 1990-talet nästan trettio procent per år. Åren 1997-99 hade antalet föryngringar väst till fem-sex kullar per år."
"Resultatet av varginventeringen säsongen 2005/06 redovisar att det i Sverige lever mellan 109 och 117 stationära vargar... Utbredningsområdet för för vargstammen återfinns framförallt i Värmland. Vargar återfinns i angränsande län samt i Gävleborgs län men i mycket begränad omfattning i Västmanlands och Västernorrlands län. Den senaste varginventeringen ger inga siffror för populationen av kringvandrande vargar, vilken ofta består av unga vargar som vandrar mellan Sverige och Norge.
Förra året kunde man dock konstatera att cirka tjugotvå till tjugosex vargar passerade gränsen mellan de två länderna.
Inventeringsresultat anger tretton föryngringar (födda valpkullar) under säsongen 2005/06 i tretton revir. Elva av dessa revir är belägna helt inom Sveriges gränser medan två revir delas mellan Sverige och Norge. Våren 2006 uppskattades stammen till totalt mellan 141 och 171 individer fördelad på femton flockar och femton revirmarkerande par på den skandinaviska halvön."
Ur utredningen "Rovdjuren och deras förvaltning":
"Totalt beräknades vintern 2006/07 den skandinaviska vargstammen till 136-170 individer."
"Den svenska vargstammen, inklusive gränsvargarn har under en längre period varit drygt 85% av den totala skandinaviska...
... vintern 2006/2007 ha varit 120-150 individer. Det finns en osäkerhet i denna bedömning. Osäkerheten ligger främst i antalet ensamma kringströvande vargar. I Sverige inventeras dessa inte."
Ur "Avslöjandet", av Nils Norén:
"Värmland är fortfarande det landskap som hyser de flesta vargarna, tätt följt av Dalsland och Dalarna. I dessa tre landskap finns mer än hälften av landets vargar."
Enligt Skandinavisk varg växar vargstammen i Sverige med 10 procent per år.
"Vargmannens testamente":
"Vargen förökar sig snabbt och har inga naturliga fiender. Om det finns 100 vargar nu kan det finnas 2.000 om tio år och då har vi förlorat kontrollen!"
Se även:
|
|