År 2006, mars |
År 2006, mars |
Under månaden som gick avkunnades två domar, båda riktade mot yttrandefriheten och det fria meningsutbytet.
DOM NR 1 Den ena domen avkunnades i Lucknow, Indien.
Stockholm City den 21/2 -06:
"INDISK DOMSTOL: AVRÄTTNING EN PLIKT
En islamsk domstol i norra Indien har dömt de tolv danska Muhammedtecknarna till döden.
Domstolen Idar-e-sharia darul kaza i Lucknow i delstaten Uttar Pradesh utfärdade på måndagen en fatwa, ett religiöst dekret, om att tecknarna ska dödas. Enligt domstolen är det varje muslims plikt, oavsett var han bor, att verkställa dödsdomen om han får tillfälle till det."
Liknande nyheter har kommit från Pakistan, där en Toyota utlovas till den som dödar en tecknare.
DET ÄR KNAPPAST DOMAR, ägnade att minska den omtalade "islamofobin" i världen.
Redan en dödsdom på grundval av några teckningar är naturligtvis absurd. Demokrati bygger på att medborgarna står ut med att ta del av även sådant som de inte gillar.
Än mer absurt blir det när människor i Indien gör anspråk på att bestämma vad som ska få publiceras i Danmark.
Företrädare för muslimer i Sverige tar officiellt avstånd från hoten om våldsdåd, inte desto mindre ansluter de sig till kraven i sak:
den danska regeringen ska be om ursäkt för publiceringen i Jyllands-Posten - en regering ska m.a.o. betraktas som ansvarig utgivare för allt som publiceras i landet.
inte bara uppenbara nidbilder utan varje avbildning av Muhammed (kanske även andra personer), ska vara förbjuden - eftersom en del muslimer annars kan känna sig "kränkta"!
Kränktheten blir här till ett politiskt vapen, ett instrument att driva igenom sin vilja och flytta fram positionerna för islam i västländerna.
Allvaret i hoten från Asien understryks av att det i Europa nu finns många miljoner muslimer. Det räcker i princip med att en av dessa individer hörsammar fatwan, för att den ska kunna verkställas.
DOM NR 2 Den andra domen avkunnades i Wien, Österrike.
Metro den 21/2 -06:
"FÖRINTELSEFÖRNEKARE DÖMD TILL TRE ÅRS FÄNGELSE
Den brittiske historikern David Irving dömdes till tre års fängelse av en domstol i Wien för att han för 17 år sedan... påstod att det inte fanns några gaskamrar i det nazistiska förintelselägret Auschwitz."
Till saken hör att David Irving säger sig idag ha ändrat hållning i frågan. Detta räckte inte för att han skulle undgå fängelsedomen.
Å andra sidan var den ändrade hållningen föga trovärdig. Det var ju från början mindre fråga om uttryckande av en åsikt än påpekande av ett faktum. Det saknas teknisk bevisning beträffande förekomsten av gaskamrar, vad som nu finns i Auschwitz är byggt efter kriget. Historieskrivningen i detta sammanhang bygger helt på vittnesuppgifter.
DOMEN MOT DAVID IRVING är närmast ägnad att öka "antisemitismen" i världen. Helt klart är att den betyder ökad antiintellektualism.
Redan en fängelsedom på grundval av åsikter eller påpekande av fakta (eller frånvaro av fakta) är naturligtvis helt absurd. Demokrati bygger som sagt på att medborgarna står ut med att ta del av även sådant som de inte gillar.
Bakom begreppet "förintelseförnekare" ligger ett paket av föreställningar som måste accepteras och där inte ens detaljer får ställas under diskussion. I paketet ingår siffran 6 miljoner - så många judar mördades av nazisterna. Från början hävdades dock att det var 4 miljoner som avrättades i bara Auschwitz, därefter har officiella siffror för Auschwitz reducerats med 2-3 miljoner. Säger inte enkel matematik att då även totalsiffran på 6 miljoner i motsvarande grad måste ändras?
Det fanns en tid då jorden var platt. Vetenskapsmän som ifrågasatte denna dogm kunde dömas till döden. Nu har man skapat en liknande dogm kring förintelsen - dvs något som inte får diskuteras och inte kan behandlas med vetenskapliga metoder.
Andra världskriget ligger nu långt tillbaka i tiden, avslutades för mer än ett halvsekel sedan. Det blir allt mindre sannolikt att det kommer att gå i repris. Det är hög tid att judar lämnar sin offerroll bakom sig!
De två domarna har alltså något gemensamt.
Talet om "islamofobi" är ägnat att dumförklara, talet om "antisemitism" ägnat att skuldbelägga.
I båda fallen handlar det om att upprätta ett "respektavstånd", som gör att man kan undgå kritik och får handlingsutrymme .
Se vidare:
UNDERKASTELSE
Aldrig glömma?
Har judar makt?
Måluppfyllelse?
Vad får diskuteras?
