År 2006, februari-extra |
År 2006, februari-extra |
Muslimerna har två instrument för att driva igenom sin vilja och att flytta fram sina positioner:
A. att känna sig kränkta
B. att hota och skrämma.
Formellt sett tar den stora gruppen av muslimer avstånd från våld, men hur trovärdigt är det avståndstagandet?
Ur Metro den 11/2 -06:
"IMAM TACKADE REGERINGEN FÖR STÄNGNING AV HEMSIDA
Sveriges agerande i samband med de danska Muhammedteckningarna fick positiv kritik under fredsagsbönen i moskén i Stockholm.
- Vi tackar vår regering och svenska folket för deras insatser, sade imamen Haitham Rahmah."
Hur stämmer detta, med allting annat?
1. För det första förnekar ju Laila Freivalds att hon beordrat stängningen av Sverigedemokraternas hemsida. Hon har bara kontaktat leverantören av hemsidan och informerat denna om allvaret i situationen. Sedan har leverantören självständigt fattat sitt beslut, att släcka ned sidan.
Här kan jag inte låta bli att citera från Kurt Lundgrens blogg:
"Jag har ett litet tips till regeringen och Säpo om hur överheten med minsta möjliga ansträngning kan få tyst på en debatt i en tidning; överheten behöver aldrig vända sig till de besvärliga redaktionerna, som kan förväntas komma med allehanda principiella invändningar mot myndigheternas ingripande mot tryckfriheten; nej, nu för tiden trycks de flesta tidningarna inte på egna pressar utan på pressar ägda av andra bolag, fristående från tidningen .
Alltså, bråka inte med själva tidningen, ring ägaren till tryckeribolaget och berätta om hotbilden, fråga denne om han har familj, om han har barn, var de går i skolan och vad som kan kan förväntas hända om han nu skulle ta sig till att trycka tidningen. Bomber i papperslagret, bomber under bilen, polisvakt dygnet runt för barnen, hur kul är det...
Ja, allt sådant en tryckeriägare bör känna till för att fatta rätt beslut."
2. Vare sig beslutet har legat på regeringen eller på leverantören så står väl en sak helt klar: det ha fattats pga av hotbilden. Efter att massmedia Mellanöstern har uppmärksammat saken riskeras svenska liv om SD ges möjlighet att fullfölja sin publicering av Muhammedteckningar.
Vad imamen i Södermoskén gör är alltså att applådera det faktum att Sverige faller undan för hot. Kan man komma längre i ett icke-avståndstagande från hot som politisk arbetsmetod?!
Jag tänker även på Mehmet Kaplan, företrädare för Sveriges unga muslimer, i TV1-programmet "Debatt " den 9/2 -02. Även han tar formellt sett avstånd från våld och hot, men när Anders Hellner från Utrikespolitiska institutet påtalar det faktum att TV-programmet - av rädsla för bomber - inte vågade publicera de danska teckningar som debatten i programmet gällde, lägger Kaplan upp ett flin och avfärdar farhågan om hot som helt orimlig.
Detta gör han alltså efter alla de våldsamma protester som förekommit i Mellanöstern!
FÖR ÖVRIGT kan konstateras att den teckning - det rörde sig i praktiken endast om en teckning- som föranledde stängningen av SD-sajten var sakligt sett helt harmlös.
Kanske har Laila Freivalds och regeringen blivit "fartblinda". Har de blivit så vana vid att möta opposition med olika former av "nedsläckningar", att de inte själva märker när de passerar en gräns?
Se bara hur smidigt det gick 1998 att hindra inte bara SD, utan även "Det nya partiet" , från att hålla torgmöten och bedriva valkampanj! Hur många medborgare fick t ex veta något om (d):s program?
Som etnisk svensk och icke-muslim skulle jag vilja få litet mer anledning att tacka den svenska regeringen.
Se vidare:
Kränkthetskonkurrens
|
|
| Jan Millds hemsida |
