53 kilo vägde han. Den unge svensken som lynchmördades i Salem. Daniel Wretström hette han.

En annan svensk i samma ålder fick ett år tidigare knäskålarna sönderslagna.

---

I förra veckan hade Medborgerliga Studiegrupper sitt möte om yttrandefriheten i Sverige - ett välbesökt möte med bra diskussioner.

En aspekt i det sammanhanget, som alltför litet betonats, är att yttrandefrihet inte bara handlar om rättigheter. Det handlar också om skyldigheter - på två sätt:

Vi måste vara aktiva som medborgare, och använda oss av vår yttrandefrihet.

Vi måste visa ansvar i hur vi använder yttrandefriheten. Detta gäller särskilt dem med tillgång till en stor yttrandefrihet.

Det måste finnas gränser för yttrandefriheten. Inte bara i den bemärkelsen att vissa typer av uttalanden blir lagstridiga och åtalbara, utan än mer genom att envar visar eget omdöme och att alla ålägger sig en återhållsamhet.

Det här blir på sin plats att påpeka mot bakgrund av mordet på Daniel Wretström. Vad som skapade förutsättningarna för detta mord var två förhållanden:

1. En ungdomsmiljö med våldsbenägna gäng.

2. Etniska motsättningar och hat mot nazister.

Det senare är inte resultatet bara av av nazisternas eget agerande. En viktig roll spelar den hetskampanj som bedrivits i media. Inte minst Aftonbladet, som hängde ut ett antal personer med namn och foto.

Här kan spåras ett mönster:

"Främlingsfientligheten" ska "jagas och kriminaliseras" deklarerade invandringsminister Pierre Schori i riksdagen i maj 1997. Ingen riksdagsledamot hade några invändningar.

I förslaget till nytt partiprogram för socialdemokraterna talas om behovet av "en hård och bestämd gränssättning mot alla former av rasism och främlingsfientlighet". Samtidigt försvinner ordet "yttrandefrihet" från nu gällande s-program.

I en stor Expressen-artikel hösten 2000 skrev Göran Persson och Mona Sahlin om att "slå tillbaka" mot "hatet och våldet". Rubriken löd "VI SKA KROSSA DEM".

På den stora internationella konferensen mot intolerans i Stockholm den 16/1 2001 lät Persson visa en film som systematiskt arbetade med "guilt-by-association", så att Sverigedemokraterna framställdes som både nazister och ansvariga för mord.

Vad betyder det konkret, när man "slår tillbaka", gör en "hård och bestämd gränsdragning" och praktiserar "tolerans"?

En som tycktes vilja slippa erfara detta var Anders Högström, en ung naziledare. Hans avhopp kan föralldel ha skett av egen övertygelse, men detta har i så fall inte framgått.

---

Mordet på på Daniel Wretström har samband med denna kampanj från etablissemanget.

Påfallande är också hur olika man regagerat på detta mord jämför med Skogåsmordet några månader tidigare, då en invandrare var offer. Tydligare kan inte manifesteras, hur man mäter med olika mått.

Till Skogås formligen vallfärdade ministrar och partiledare för att ta avstånd från detta - som de förutsatte - "rasistiska" dåd. Till Salem begav sig ingen toppolitiker.

Inte helt oväntat blev också straffpåföljderna olika. Medan den skyldige i Skogås fick ett exceptionellt hårt straff kommer den skyldige i Salem mycket lindrigt undan.

Alla människors lika värde?