År 2000, vecka 30 |
År 2000, vecka 30 |
De klimatrubbningar som så hårt drabbat många andra länder har nu drabbat även vårt land, genom ihållande skyfall och översvämningar. 1) TV-bilder nyligen visade hur man byggde vallar i Falun.
Normalt sett inkallas militär för sådana insatser, men det kunde inte ske denna gång. Dalaregementet har ju lagts ned.
Detta var nog inte så genomtänkt... eller så var det just genomtänkt, men med andra intressen för ögonen än det svenska folkets.
Jag har visserligen själv, alltsedan min gymnasietid, varit anhängare av svensk militär nedrustning, men nu har jag i viss mån 2) tänkt om. Varför?
SOM KANSKE ALDRIG TIDIGARE är det svenska samhället idag hotat av desintegrerande krafter. Vår kultur, vår historia, överhuvudtaget vår rätt att kalla oss svenskar är ifrågasatt. Det pågår en massiv kampanj för nationell självutplåning.
I detta läge får den allmänna värnplikten en ny innebörd. Kanske inte helt ny, men läget accentuerar en symbolisk roll som denna institution har. Budskapet till unga män blir att de tillhör en nation, att det finns ett land att försvara, att de har ett ansvar och att de tillsammans ska axla detta ansvar.
Värnplikten fungerar också fostrande, den får pojkar att mogna till män. Sverige är i skriande behov av vuxna män!
MEN RÄCKER DETTA för att motivera existensen av en värnpliktsarme? Kanske inte. Men då finns alltså en reell funktion därutöver.
De aktuella översvämningarna ger en del av svaret. Vi hade också kraftiga snöfall i Gävletrakten för några år sedan. Utan arméns bandvagnar, helikoptrar och ledningscentral hade det kunnat gå riktigt illa för många människor i området.
Olika typer av oväder och miljökatastrofer är något som vi måste ha en beredskap för. Resurserna måste finnas där, i det ögonblick de behövs. Resurser i form av utrustning och människor som kan hantera utrustningen, människor som omedelbart kan kallas in.
DET FINNS OCKSÅ en annan aspekt på värnplikten, som tilltalar mig. Det är att den utgör ett inslag av kommandoekonomi. De värnpliktiga får visserligen en ersättning, de har ledig tid, osv - inte desto mindre ligger hela denna apparat utanför marknadsekonomin.
Turbokapitalismen är labil. Kommer vi in i en negativ spiral, där alltfler blir rädda och börjar samla sina pengar på hög, då kan kan världsekonomin braka ihop. Då kan det mesta i samhället stanna av. I det läget gäller det att ha strukturer som kan fortsätta att fungera - för att dirigera transporter, organisera soppkök, ordna nödförläggningar, hindra upplopp, osv.
1) 200 miljoner kronor är vad man nu behöver för att undsätta de översvämningsdrabbade områdena i Norrland. Det är tydligen pengar, som man har svårt att få fram. Samtidigt vet vi (Salt nr 5) att invandringen kostar cirka 200 miljarder.
2) Det betyder inte att jag tänkt om beträffande det militära försvar som är inriktat på en repris av andra världskriget, med en invasion över hav och land. JAS-projektet är jag fortfarande motståndare till!
