En
kastal på platsen byggdes under 1100-talet. Kring denna lät
Magnus Ladulås på 1280-talet bygga en borg, som under
1300-talet kompletterades med en ringmur. Kalmar var då en av
Sveriges starkaste befästningar.
Kring
år 1200 finns Kalmar omnämnd och det blev under 1200-talet
en planmässigt anlagd stad. Kalmar har Sveriges äldsta kända
stadsvapen.
Kalmar
var på medeltiden en blomstrande handelsstad och kontakterna
med Hansan täta . Befolkningsinslaget av tyskar var starkt, det
var i huvudsak de som skötte handeln.
Kalmar
spelade en viktig roll som mötesplats, med bildandet av Kalmarunionen
1397 som en höjdpunkt.
Det
var i Kalmar Gustav Vasa landsteg 1520, då han återkom
till Sverige från Lübeck och inledde sitt krig mot Kristian
II.
Två
gånger har Kalmar blivit platsen för blodbad: 1505, i kung
Hans regi, och 1599 i hertig Karls regi.
Under
Kalmarkriget 1611-13 intogs Kalmar av danskarna. Under befäl
av Krister Somme kapitulerade slottet. Staden föreblev ockuperad
under hela kriget. Förödelsen blev omfattande - Kalmar måste
i stort sett byggas upp på nytt.
Bara
tre decennier senare - 1647 - drabbas Kalmar på nytt av en svår
olycka. En brand lade en stor del av staden i aska.
Därefter
flyttades staden till Kvarnholmen, som befästes med vallar. Innanför
stadsmuren verkställdes en stadsplan med raka gator i rutmönster,
kring länsresidenset och kyrkan.
Kalmar
hade 1634 blivit residensstad, för landshövdingen i Kalmar
län.
1874
öppnades en järnväg Kalmar-Emmaboda, snart förlängd
till Växjö och Alvesta. Fram tills dess nåddes Kalmar
huvudsakligen från Östersjön.
Färjeförbindelsen
till Öland ersattes 1972 med en fast broförbindelse. Ölandsbron
invigdes.
Jan
Milld, den 29.4.2007