Skäl till grundandet

Det finns två skäl till att grunda en stor svensk örlogsbas i Blkeinge:

1. Det kunde bidraga till att försvenska från Danmark erövrade nya landskap i söder - Blekinge och Skåne.

2. Det behövdes en örlogsbas längre söderut, med isfritt hav under en längre period av året än vad Stockholm hade. De svåra nederlagen till sjöss i kriget mot Danmark 1675-79 underströk detta behov.

Vid denna tid hade man bara segelfartyg och inga isbrytare. Väder och klimat spelade alltså stor roll.

Karlskrona blev bas för Sveriges högsjöflotta, medan skärgårdsflottan var förlagd till Stockholm och Sveaborg i Finland.

Läget

Stadens l äge var väl valt. Karlskrona byggdes på en ö, Trossö. Denna var omgiven av andra öar, där befästningar kunde uppföras.. En smal och djup inseglingsled ledde in till hamnen. På så vis blev staden skyddad från angrepp sjövägen.

På ön var staden samtidigt skyddad från fientliga angrepp landvägen. Där bygges en bro, men det var ju en kontrollerad förbindelse.

Tillväxten

Den snabba tillväxten förklaras av två faktorer:

a) Politiska beslut. Karlskrona fick stadsprivlegier, dvs rätt att bedriva handel. Den belv dessutom stapelstad, dvs fick rätt även till utrikeshandel. Karlskrona gynnades dessutom genom tullfrihet.

Samtidigt avvecklades grannstaden Ronneby - Blekinges äldsta stad. Köpmännen där ålades att flytta till Karlskrona. Detsamma gällde den österut liggande grannstaden Kristianopel.

b) Anläggningarna. Det uppfördes befästningar, hamnar och skeppsvarv. Dessa arbeten krävde att många människor medverkade.

När anläggningarna stod klara gav de arbetstillfällen åt många. Bara varvet hade år 1711 cirka 1.100 anställda.

Vid mitten av 1700-talet hade antalet invånare i Karlskrona passerat 10.000.

Övrigt

Gustav III satsade mycket på flottan, vilket gav en högkonjunktur för Karlskrona.

År 1782 tillträdde Fredric Henrikc af Chapman som varvschef. Han omorganiserade tillverkningen av örlogsskeppen och införde en närmast en löpande bands-princip. På tre år serietillverkades bland annat 10 linje- och 10 fregattskepp – hittills hade ett enda skepp tagit flera år att tillverka!

1790 drabbades Karlskrona av en förödande stadsbrand, men upplevde på 1800-talet ett nytt uppsving, i samband med utveckling av örlogsflottan.

Under en period fanns spårvagnar i Karlskrona: 1910 - 1949.

.

 


Jan Milld, den 9.4.2007

 

Karlskrona

Blekinge hade blivit svenskt 1658. Drygt två decennier senare - 1680 - grundas Karlskrona av Karl XI, som en örlogbas.

Tillväxten skedde sedan mycket snabbt. Under en kort tid, kring 1730, var Karlskrona Sveriges näst största stad. Ända in på 1800-talet var det landets tredje stad.