Begreppen
"Assimilering"
eller "assimilation" innebär att smälta
in i, bli likadan som. I Sveriges fall att invandrare blir svenskar.
"Integration"
innebär att man inordnas i, blir en del av, det nya samhället,
men har kvar en identitet utifrån sitt ursprung.
Svenskar
som utvandrade till USA blev således svensk-amerikaner. De blev
integrerade, men inte assimilerade. Deras barn däremot - födda
och uppvuxna i USA - blev rätt och slätt amerikaner. De
assimilerades.
Konkret
kan det handla om två principiellt helt skilda typer av anpassningar:
A.
Sådant som påverkar övriga medborgare
B.
Sådant som inte påverkar övriga medborgare
A.
Till den första kategorin hör egenförsörjning.
Brister i det avseendet gör att andra får högre skatter
eller sämre samhällsservice. Annorlunda utryckt: man får
arbeta mer, men får ut mindre.
Dit
hör även laglydighet och hänsyn. Brister i det avseende
gör att andra drabbas av brottslighet eller sjukdomar.
Det
kan också handla om svenskakunskaper och utbildning, kompetens
och attityd till sitt arbete.
B.
Till den andra kategorin hör religion och val av äktenskapspartner,
klädsel och val av mat. Dock påverkar även detta andra
medborgare, om det t ex medför särskilda krav på skolor
och offentliga inrättningar.
Officiella
målsättningar
1975
lade regeringen propositionen
"Jämlikhet, valfrihet, samverkan",
som antogs av riksdagen.
Jämlikhetsmålet
innebar att invandrarna skulle ges möjlighet att "leva
under samma betingelser som den inhemska befolkningen, det vill säga
ha samma levnadsstandard."
Om valfrihetsmålet skriver
Thomas Gür i sin bok "Staten och nykomlingarna": "...framhöll
inrikesministern att vilken mån 'det svenska samhället'
skulle skapa eller på olika sätt främja möjligheter
för invandrarna att bevara sina traditioner och kulturarv i övrigt,
borde 'i första hand bedömas mot bakgrund av deras egna
önskemål."
Någon målkonflikt mellan
jämlikhet och valfrihet ville man inte se. Om kulturarvet säger
att man ska arbeta litet, då kan ju jämlikheten uppnås
bara genom transfereringar från andra, som arbetar mer.
Dimman låg också tät
över det tredje målet, "samverkan".
Skulle det betyda assimilering eller integration?
I sitt utredningsdirektiv skrev inrikesministern,
om "anpassningsåtgärdernas
inriktning":
"Diskussionen
härom har hittills i stor utsträckning förts omkring
begreppen assimilering, det vill säga införlivande av invandrarna
språkligt och kulturellt med befolkningen i övrigt, och
integration, varmed avses att invandrarna passas in i samhället
med bevarad språklig och kulturell särart.
Frågan
om inriktningen av anpassningsåtgärderna bör frigöras
från dessa begrepp och istället behandlas med hänsyn
till vad som i varje särskilt fall är ändamålsenligt
från skilda synpunkter."
Målsättningen var med andra
ord oklar, från högsta ort. Redan från start.
Sedan gick det som det gick. Det uppstod
"integrationsproblem".
Kampanjer
|
"För
att medborgarna inte skall lockas av rasism och hets mot främlingar,
är det viktigt att staten för en aktiv, generös
och human flyktingpolitik."
Frank Orton, diskrimineringsombudsman |
Redan
tidigt stod klart att särskilda kampanjer skulle behövas
för att påverka folkopinionen - för att svenskar i
allmänhet skulle acceptera den omfattande invandringen, för
att kritiker skulle hållas "på mattan".
Sveriges statsminister, Tage Erlander,
hade 1965 uttryckt sin uppskattning över Sveriges etniska och
rasmässiga homogenitet. I riksdagen uttalade han, i samband med
rasupplopp i USA, varvid stadsdelar i flera städer bränts
ned: "Vi
svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad
situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara
i fråga om rasen utan också i många andra avseenden."
I en utredning från Justitiedepartementet
tre år senare var tongångarna andra. Ur SOU 1968:68, "Lagstiftning
mot rasdiskriminering":
"Sverige har
länge varit ett land med en osedvanligt homogen befolkning. Härvidlag
håller stora förändringar på att ske. En ström
av invandrare söker sig till Sverige för att arbeta här
och stanna här kortare eller längre tid.
Dessa invandrare
kommer i allt större utsträckning från avlägsna
länder med en befolkning av helt annat ursprung och en helt annan
tradition än vår."
Antalet afrikaner i Sverige ökade
explosionsartat. På tio år skedde en sjudubbling - från
mindre än 600 år 1960 till mer än 4.000 år 1970.
Invandringen, framförallt den som
förväntades i fortsättningen, nämndes alltså
som motiv för en "effektivare lagstiftning mot diskriminering": "Det kan inte uteslutas att ras eller andra minoritetsproblem
av en typ som i dag är okända i vårt land kan dyka
upp och utvecklas i allvarlig riktning, om inte vakthållningen
mot fördomarna är god och myndigheternas handlingsberedskap
i olika hänseenden tillräckligt hög."
Utredningen såg två typer
av svar på framtida "trakasserier mot folkminoriteter".
"...det
bästa medlet, i varje fall på lång sikt, att motverka
kvardröjande fördomar mot främmande raser och nationaliteter
är upplysning och fostran av det uppväxande släktet
till respekt och aktning för människovärdet."
Därutöver krävdes lagstiftning
för komma åt enskilda fall av rasdiskriminering, det skulle
här bli fråga om att bygga vidare på lagen om "hets
mot folkgrupp" från 1948, som främst avsåg antisemitism.
Den nya lagstiftningen tillkom som en följd av Förenta Nationerna
i december 1965 antagit en konvention om mot rasdiskriminering och
Sverige ställt sig bakom denna.
Utredningen angav syftet: "...att förverkliga tanken på
alla människors lika värde
och lika rättigheter. Konventionen innehåller
inte bara föreskrifter om att alla människor oberoende av
ras skall vara lika inför lagen och ha samma medborgerliga rättigheter
och samma sociala och andra samhälleliga förmåner.
Den vänder sig mot varje form av rasdiskriminering, även
den som förekommer i vardagslivet..."
I FN-konventionen fanns en artikel 4,
vilken inte täcktes av gällande svensk rätt. Utredningen:
"Art.4
riktar sig mot all propaganda och alla organisationer, som grundar
sig på uppfattningar eller teorier, att någon ras eller
persongrupp av viss hudfärg eller visst etniskt ursprung är
överlägsen någon annan,.."
"...föreslår
kommittén vissa ändringar i bestämmelsen om hets
mot folkgrupp i 16 kap.8 paragrafen i brottsbalken. Enligt detta lagrum
i dess nuvarande lydelse döms den som offentligen hotar, förtalar
eller smädar folkgrupp med viss härstamning eller trosbekännelse
... I kommitténs förslag beskrivs den brottsliga handlingen
såsom spridande bland allmänheten av uttalande eller annat
meddelande, vari ras eller raser eller folkgrupp eller folkgrupper
av viss ras eller med viss hudfärg eller av visst nationellt
eller etniskt ursprung eller folkgrupp
med viss trosbekännelse hotas, förtalas
eller smädas."
Vad är "smädelse"?
När blir det "förtal"? Vad är "folkgrupp"?
Detta var en luddig lag, med möjligheter för en domstol
som så önskade att tänja tolkningen. Skulle Tage Erlander,
med sitt offentliga uttalande 1965, gå fri från risken
av att kunna åtalas?
Var går gränsen mellan fakta
och åsikter, mellan det deskriptiva och det normativa? Tillåtet
är förmodligen ett konstaterande om att svarta i snitt förmår
springa snabbare och längre än vita. Olympiska resultat
tyder ju på en sådan skillnad. Men skulle det vara tillåtet
att påstå att vita i snitt är intelligentare än
svarta? Uppfinnarbragder antyder
möjligheten av en sådan skillnad.
Får man ens tänka icke-sanktionerade
tankar? En öppning lämnades faktiskt även i den riktningen:
"Förbuden omfattar... ej enskildas
mera privata förhållanden. Att ingripa med påföljder
på dessa andra områden är vanskligt. De rör
i stor utsträckning personliga förhållanden av skiftande
slag. Bevissvårigheter utgör här också ett skäl
för att inte ingripa.
Beträffande
nu avsedda områden får man enligt kommitténs mening
- åtminstone tills vidare - förlita sig på andra
medel, främst upplysningsverksamhet."
SOU 1968:68 signalerade mycket av vad
senare skulle komma, i form av kampanjande mot "rasism",
av mångfaldsplaner och diskrimineringslagstiftning! Framförallt
signalerade utredningen en ökad invandring från fjärran
länder.
Satsningar
och lagstiftning
Lagen mot etnisk diskriminering tillkom
1986 och samma år inrättades DO - diskrimineringsombudsmannen.
Sedan dess har många småföretagare dömts till
dryga böter, för att inte tillräckligt har anpassat
sig till främlingarnas krav.
DO-anmälan har utvecklats till
en potentiellt lönsam verksamhet, och antalet sådana anmälningar
har ökat kraftigt.
För att invandrare skulle kunna
behålla sin kulturella särart och behålla sina rötter
gjordes särskilda satsningar. Dig hörde pengar till invandrarföreningar
och invandrartidskrifter, men framförallt till skolans hemspråksundervisning
- senare omdöpt till "modersmålsundervisning".
Ur boken
"Det finns gränser":
"Hemspråksundervisning
i skolan, hemspråksträning i förskolan, tolk- och
översättningshjälp åt invandrare, rätt till
240 timmars svenskundervisning för vuxna invandrare, rätt
till folkpension och förbättringar inom den sociala servicen
och socialförsäkringssystemet, kulturstöd till språkliga
minoriteter, föreningsbidrag till invandrarnas organisationer
och trossamfund, minimerade skillnader i rättigheter mellan svenska
och utländska medborgare, kortare kvalifikationstid för
medborgarskap, kommunal rösträtt för invandrare, samhällsinformation
på invandrarspråk och alla myndigheternas ansvar också
för de invandrade samhällsmedborgarna - allt detta och mycket
mer kom till under loppet av sex-sju år."
Hemspråk
1977
lagfästes rätt till hemspråksundervisning i
grundskolan. Nu kallas det inte längre "hemspråk",
utan "modersmål".
År
2000 fanns det 120.000 elever som var berättigade till
sådan undervisning. 63.000 deltog. Det blev mer än
100 olika i språk.
I
Stockholms kommun blev det fråga om mer än 50:
albanska
amhariska
arabiska
armeniska
assyriska/syrianska
bengali
bulgariska
danska
dari
engelska
estniska
feili
finska
franska
grekiska
hebreiska
hindi
isländska
|
italienska
kantonesiska
koreanska
kurmanji
lingala
luganda
mandarin
mandinka
nederländska
norska
persiska
polska
portugisiska
punjabi
romani
rumänska
ryska
samiska
|
serbiska*
singalesiska
somali
sorani
spanska
swahili
tagalog
tamil
thailändska
tigrinska
tjeckiska
turkiska
tyska
ungerska
urdu
vietnamesiska
wolof
zazaki
|
|
Språk
och utbildning
Hemspråksundervisningen,
i kombination med dåligt stöd hemifrån beträffande
svenska borgade för språksvårigheter i skolan, och
överhuvudtaget dåliga studieresultat för invandrarelever.
Detta
försökte man skyla över genom att ge godkänt även
vid undermåliga studieresultat, men det blev ju något
som straffade sig i senare led. De som slussats igenom grundskolan
på detta sätt fick svårigheter i gymnasiet, de som
på samma sätt slussades i genom gymnasiet fick svårigheter
i högskolstudier. De som sedan slussades vidare genom högskolestudier
gav i slutändan problem gentemot sina elever, patienter eller
andra klienter.
För
vuxna tillhandahölls SFI - Svenska För Invandrare. Inte
bara var undervisningen gratis, man fick betalt för att gå
på den. Betalningen kunde fortsätta även om man inget
presterade. Man kunde fortsätta att gå den, år efter
år, som en försörjning.
Som
det visade sig gav SFI magra resultat. En rapport
från Riksdagens revisorer år 2000 visade att efter
fyra års studier fick bara hälften godkänt. Nya rapporter
därefter har pekat på samma systembrister.
Arbete
och bidrag
Invandrare
försörjer sig i mindre utsträckning genom eget arbete
än vad infödda svenskar gör.
Så
var det inte före 1970-talet, men därefter har skillnaden
blivit mycket tydlig.
Detta
kan sammanhänga med två faktorer:
a)
Den arbetskraftsinvandring som dominerade fram till 70-talet har sedan
80-talet avlösts av en asyl- och anhöriginvandring.
b)
Den svenska arbetsmarknaden har förändrats. Tidigare fanns
många arbetstillfällen inom industrin, som kunde klaras
utan stora språkkunskaper. Nu dominerar tjänstesektorn.
 |
| Ur
"Invandringen till Sverige": fram till mitten
av 70-talet var sysselsättningsgraden högre bland invandrare
än bland infödda svenskar. Detta gällde såväl
män som kvinnor. Därefter har bilden drastiskt förändrats. |
|
 |
| Ur
"Invandringen till Sverige": under 1990-talet
ökade arbetslösheten totalt i Sverige. Särskilt
hög blev den för invandrare - såväl män
som kvinnor. |
|
Skillnaden
i egenförsörjning gäller i högre grad för
invandrare från u-länder än invandrare från
västländer. Särskilt illa är det för person
från arabländer och svarta Afrika.
 |
|
 |
Diagram
utifrån SCB-statistik, redovisad i "Invandringen
till Sverige": det finns skillnader mellan olika
invandrargrupper - generellt är det färre i arbete
bland dem från utomeuropeiska områden. Särskilt
lågt hamnar invandrare från Irak.
Detta
tydliggörs särskilt genom diagrammet till vänster,
efter språkområden. Arabisktalande hamnar i botten.
|
Var ligger förklaringen
till dessa förhållanden?
Den officiella
förklaringen är fördomar, diskriminering och utestängande
- tillkortakommanden från det svenska samhällets sida.
Mer nära
liggande förklaringar är:
• bristande
språkkunskaper
• brist
på yrkeskompetens för svensk arbetsmarknad
• brist
på motivation, då
- inkomst genom
bidrag kan bli lika hög, eller högre, än genom arbete
- man kommer från
länder med en annan arbetsmoral (en del av förklaringen
till att länderna är så fattiga)
Brottslighet
Brottsligheten
i Sverige, inte minst våldsbrottsligheten har ökat kraftigt
under de senaste decennierna. Personer med utländsk bakgrund
är därvid kraftigt överrepresenterade.
Detta
indikerar en misslyckad integration av många unga invandrare,
men det handlar också om att yrkeskriminella från olika
länder lärt sig hitta till Sverige.
Brottsbenägenheten
är på intet sätt jämnt fördelar mellan olika
etniska grupper. I topp ligger personer från arabländer
och övriga Afrika, medan personer från Östasien inte
är mer brottsbenägna än etniska svenskar.
En
förklaring som framförs ofta är att förklaringen
ligger i klasstillhörighet, inte etnicitet. Denna förklaring
är politiskt korrekt, men inte sakligt. Den stämmer inte.
Som
framgår av nedanstående diagram, baserat på uppgifter
från Brå, är skillnaden tydlig även inom respektive
samhällsgrupp.
Trafik
Invandrare
är inblandade i trafikolyckor
i en betydligt större omfattning än vad etniska svenskar
är.
Kategori
1 i diagrammet nedan avser svenskar, kategorierna 8 och 9 afrikaner
och araber.
Det
kan här handla också om felparkeringar. Inte så att
en stor andel av invandrarna gör sig skyldiga till detta, men
däremot att en orimligt stor andel av felparkerandet
görs av invandrare.
Kulturkrockar
mm
Kulturkrockar
uppstår kanske framförallt genom olika syn på kvinnans
ställning, vilket i ena änden ger en syn på svenskor
som "horar" i andra änden resulterar i s.k. hedersbrott
när kvinnor ur dne egna gruppen försöker leva på
svenskt vis.
Det
finns också olika syn på djur.
Till
kulturkrockar kan räknas även muslimers särskilda krav
på t ex klädsel och mat på arbetsplatser och i skolor.
Medborgarskap
Medborgarskapet
skulle kunna vara ett instrument för integration, genom att särskilda
krav ställs vad gäller språkkunskaper och kännedom
om svensk historia mm. Så sker dock inte.
Svenska
medborgarskap beviljas helt kravlöst, redan efter kort tid i
Sverige.
Man
behöver inte ens avsäga sig sitt tidigare medborgarskap
i hemlandet, utan Sverige accepterar dubbla medborgarskap!
Jan
Milld, den 6.3.2008
