BUA - SAF:s underorganisation Bussarbetsgivarna - vill framställa det som att den aktuella busskonflikten skulle handla om lönenivåer. Om så verkligen vore fallet, då kan jag väl förstå om trafikanter blir irriterade!

De som bor i glesbygd och saknar tillgång till bil får det verkligen svårt genom strejken. De vore orimligt att begära, att de ska stå ut med detta, för att jag och andra bussförare skulle få mer i lön.

Men så är det ju inte, detta är inte vad strejken gäller. Den handlar om mänskliga arbetsvillkor. Det är en arbetsmiljökonflikt. Precis som gruvstrejken för 30 år sedan.

Jag minns fortfarande en bild från Gruvstrejken -69. En gruvarbetare höll ett plakat med texten "Vi är människor - ej maskiner!"

Vi är människor, som gör anspråk på att tillerkännas ett människovärde. 10 minuters kisspaus varannan timme. Så har vi tidigare haft det inom trafiken, och det kräver vi nu tillbaka. Det är inget orimligt krav. Man kan se det som en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter.

Man kan också se det som en fråga om kvalitet i trafiken. Förare som mår dåligt kan inte ge bra service, de blir inte ens trafiksäkra. Det ligger därför även i alla trafikanters intresse att de som ska framföra fordonen får anständiga villkor.

Dessutom finns liknande problem inom andra sektorer, som sjukvården, äldrevården, mm. Att man är underbemannande och att tiden inte räcker till, att man inte får en chans att göra en bra arbetsinsats. En seger för bussförarna i denna konflikt kan ge hopp även för andra yrkesgrupper.

ANTAG ATT bussarbetsgivarnas förhandlare skulle stängas in i ett rum utan tillgång till toalett, och att de inte släpptes därifrån förrän efter 3 1/2 timme. I de flesta fall skulle det väl gå bra. Kissnödighet kan ju vara individuellt, det kan också variera med dagsformen. Yttre faktorer och vad man stoppat i sig kan också ha betydelse.

Men antag att förhandlarna hade krav på sig att vara klarvakna och med sinnena skärpta, trots att de sovit dåligt, inte riktigt förmått varva ned från föregående arbetsdag. Antag att de därför hällt i sig mängder av kaffe. Sådant kan verka urindrivande...

Antag vidare att rummet som de satte sig i från början var litet nedkylt. Antag att de måste ha ett fönster öppet, så det blev litet dragigt. Situationen skulle för en del av dem snabbt kunna bli ohållbar.

För att inte riskera att behöva kissa på golvet skulle de kanske börja bära blöjor. Jag tror inte att någon av dem skulle uppleva detta som människovärdigt.

NU HÄVDAR BUA att bussföretagen inte har råd att gå med på 10 minuters paus varannan timme.

Antag att det faktiskt är så, att pengarna inte räcker till detta. Det betyder i så fall bara att företagen i upphandlingen tagit sig vatten över huvudet, att de åtagit sig mer än vad de klarar av.

Räcker inte pengarna, då får man väl nu hålla trafiken igång så många månader av året som pengarna räcker till. Resten av tiden får trafiken ligga nere och personalen ges tjänstledigt.

Men kisspausar måste vi ha - både BUA-förhandlare och bussförare!

Jan Milld