Insänt till Expressen den 25/5, dock utan att publiceras:

"Posten ger draghjälp åt extremhögern" lyder en Expressenrubrik den 25/5, med inbjudan till brevbärarna i Stockholm och Göteborg att vägra dela ut Sverigedemokraternas valinformation.

Vad det handlar om är rimligen att posten ägnar sig åt sitt uppdrag, nämligen att dela ut post. I sig ingenting anmärkningsvärt eller uppseendeväckande, alltså.

Inte skulle Expressen rubricera det "att ge draghjälp" om brevbärarna gör sitt jobb och posten delar ut material från något av de etablerade riksdagspartierna?

Överfört till andra yrkesgrupper än brevbärare skulle Expressens logik kunna leda ganska långt. Själv arbetar jag som bussförare: skulle jag ta mig för att sålla bland trafikanterna och förhöra mig om deras politiska åsikter, innan jag släpper dem ombord?

Eller tag en snabbköpskassörska. Ska hon bara låta de personer, som hon anser sig kunna ge godkänt, handla mat?

Uttrycket "som ett brev på posten" har inte riktigt samma innebörd idag, som det en gång hade. I egenskap av redaktör för tidskriften Blågula frågor har jag fått erfara nr 2/04 inte nådde ett dussintal prenumeranter.

Det finns m.a.o. ett problem med pålitligheten i postutbärningen. Massmedia bör inte uppmuntra politiskt överhettade brevbärare att göra privata ingripanden mot misshagliga försändelser.