|
Jakt
Ur "Jakt i Norden" av Sten Christoffersson, Prisma 2006 :
"...Tillsammans med fisket och insamlandet av ätliga växtdelar stod jakten för hela försörjningen hos dessa nomadiserande stammar.
Även sedan en idog bondebefolkning slagit ner sina bopålar på bördiga ställer, i floddaler och älvmynningar, odlat upp marken och skaffat sig husdjur, fortsatte jakten att vara en viktig del av försörjningen. Inte minst pälsviltet fick stor betydelse, både för eget bruk och som valuta och handelsvara. Det man inte själv kunde producera gick ofta att byta til sig mot skinn och hudar. I och med att människan skaffade sig tamdjur gällde det också att freda dessa genom att hålla efter de stora rovdjuren."
"Allteftersom en mera organiserad samhällssturktur växte fram avtog jaktens betydelse för försörjningen, men ännu långt in på 1900-talet har fångst och jakt varit nära nog en livsnödvändighet för den fattiga bondebefolkning som bodde glest utspridd i skogs- och fjällhemman i norra Fennoskandia.
Men redan under medeltiden började en annan form av jakt att utvecklas. För en framväxande överklass av kungligheter och riddare blev jakten efter högvilt en populär och ståndsmässig sysselsättning."
"Jakt som privilegium upphörde i Finland och Sverige 1789, då Gustav III inför de orosmoln som tornade upp sig til följd av franska revolutionen, gav alla bönder rätt att jaga på egen mark."
Det brukar talas om jordbruk och boskapsskötsel som modernäringar.
Än mer ursprungliga näringar är jakt och fångst, fiske och samlande. Det var så människan livnärde sig före den s.k. neolitiska revolutionen för 10.000 år sedan.
Dessa näringar förekommer alltså än idag, även om det ofta ligger inom ramen för en självhushållning. Man jagar, fiskar och plockar bär till stor del före egna behov.
På pluskontot ligger inte bara livskvalitet genom naturupplevelser och social gemensskap.
Där finns också vinster ur folkhälsosynpunkt:
- Jakt ger, i likhet med bärplockning, motion och frisk luft. Jakten har en friskvårdande och hälsobefrämjande funktion.
- Det vilt som skjuts ger friskt kött, utan tillsatser för att klara lagring och transport.
Ur "Jakt i Norden":
"Jakt är också den klart mest djur- och miljövänliga källan till kött och skinn. I dagens samhälle används ofta och något lättvindigt termen 'ekologisk' för att markera att ett livsmedel producerats på ett miljövänligt sätt, utan gifter, antibiotika och andra tillsatser. Årligen producerar Nordens jägare enorma mängder högklassigt kött som verkligen är ekologiskt från början till slut; kött från djur som levt ett naturligt liv i sin rätta miljö och som i de allra flesta fall mött oväntad, snabb och smärtfri död i den omgivning där de fötts, vuxit upp och levat. En av mina jaktkamrater sa en gång:
- Mina barn äter bara djur som sett sin mamma."
Jakt kan även ske i viltvårdande syfte, dvs begränsning av vissa populationer för bättre ekologisk balans, eller för att minska förekomsten av skadedjur.
För att avliva djur som skadats i trafikokyckor finns jägare att tillgå för eftersökning - personer med vapen och licens att skjuta.
Ur "Vargmannens testamente":
"Glesbygdskultur är... att vårda arvet från fäderna genom arbete i jord och skog - kultur betyder ju odling - jakt och fiske. Det vilda är ju en förnyelsebar resurs. Detta var bara för några årtionden sedan en viktig del av försörjningen på landsbygden. Man ska utan rädsla kunna gå ut i markerna och plocka bär och svamp och njuta av stillheten och ut genom köksfönstret se betande älgar och rådjur. Allt detta och mera därtill har vi som föredrar landsbygdsboende i generna sedan många generationer."
"För många är höstens älgjakt en av årets höjdpunkter och en milstolpe, som delar året i två halvor; före och efter älgjakten. På min hemort har alltid pojkarna börjat jaga tidigt tillsammans med far eller någon anhörig."
Jakten är sedan länge en folkrörelse i Sverige. I landet finns ca 300.000 jägare.
Ur "Jakt i Norden":
"I skogen med hund och bössa är han elelr hon i mångt och mycket tilbaka där allting en gång började och känner en inre ro och en samhörighet med med naturen på ett sätt som det moderna samhället aldrig kan erbjuda. Fysisk ansträngning varvas med kontemplativ ro på passet..."
"Medna de flesta idrottsutövare har en relativt kort aktiv period, är jakten oftast ett livslångt intresse som ger livskvalitet och håller jägare fysiskt aktiva mycket längre upp i åren, inte sällan så länge de överhuvudtaget kan hålla sig på benen. Det sparar sannolikt årligen miljardbelopp för sjukvården i de nordiska länderna. Och jägarna finansierar själva denna friskvård utan att kräva samhället på stora summor för arenor och anläggninar eller ens verksamhetsbidrag."
"Det finns goda skäl att tro att rädslan för att mista vapenicensen gör att de flesta jägare i mångt och mycket är något mer laglydiga än andra medborgare givet samma livssituation.
Det finns ytterligare en mycket viktig social aspekt på jakten så som den bedrivs i Norden. Deltagarna på en jakt må komma från helt olika sociala skikt och vara av högst olika ålder. Men i jaktmarken är jämlikheten fullständig. Där ärd et jaktskickligheten som avgör, inte inkomst, kön, ålder makt eller social status."
"Flytten till städerna har mer eller mindre avfolkat landsbygden... De som trots allt bor kvar och håller bygden vid liv gör det inte sällan för jaktens och fiskets skull."
Se även:
|
|