År 2002, vecka 39

 

Tre nivåer

Sverigedemokraterna lyckades inte ta sig in i riksdagen i årets val. Varför? Jag ser förklaringen i motstånd eller tröghet från åtminstone tre nivåer:

1. Uppifrån

Motståndet har manifesterats från etablissemanget och dess handgångna:

Genom mediabehandlingen:

- tillmälen och nidbilder

- inget utrymme för SD-inlägg

- inte ens betalda annonser från SD

Genom de etablerade partiernas vägran att debattera och svårigheterna att ens få tillgång till möteslokaler. När Persson skulle tala i Almedalen fick SD:are inte finnas i närheten - de lyftes bort av polisen.

Genom förmyndar- och rånluvevänsterns återkommande mötesstörningar, attentat och andra repressalier mot SD:are.

Allt detta har givit Sverigedemokraterna ett dåligt rykte och skapat en hotfull stämning kring partiet.

2. Underifrån

Svenskarna är inte så engagerade och beslutsamma, har inte så mycket av civilkurage och intresse, att de ids själva ta reda på fakta och i handling vågar ta avstånd från det mångkulturella projektet. En röst på detta stämplade parti var ett alltför stort steg.

3. Inifrån

Med undantag från vissa regioner har SD varit svagt, något fungerande kansli har knappast funnits. I Stockholm har antalet aktivister varit litet och en organiserad verksamhet i stort sett saknats. Därigenom har partiet inte kunnat nå alla väljare, ens med valsedlar.


Problemen på den sistnämnda nivån härör till största delen från de två förstnämnda. Det har skapat ett tryck, som gjort att få vågat gå med. Många annars intresserade medborgare har hållt sig borta från partiet.

Ska vi få en ändring, ska en politisk opposition få en chans att hävda sig i Sverige, då måste demokratiska fri- och rättigheter först etableras. Kanske går vägen dit över ett fällande i internationella rättsliga instanser.

 


 

 Jan Millds hemsida
Millds blogg
  MILLT SAGT