Längd och avstånd

Ur "Gamla mått och nya", Rolf Ohlon:

"Sveriges mått- och viktsystem enligt 1665 års plakat

Längdmått

1 mil = 10.668 m = 6.000 famnar = 18.000 alnar = 36.000 fot

1 fot = 296,90 mm = 2 kvarter = 12 tum

1 tum = 24,742 mm

"Måttsystem enligt 1730-talet förordningar

1733, 1737 och 1739 års förordningar medförde bl.a. att decimalindelningen av foten fastställdes att gälla vid sidan av duodecimalindelningen som skulle begränsas till verksamhet inom byggteknik och hantverk.

Längdmått

1 fot = 269,90 mm = 2 kvarter = 12 verktum

1 fot = 10 dec tum = 100 linjer = 1.000 gran = 10.000 scrupler

1 verktum = 24,742 mm

1 dec tum = 29,690 mm"

"Måttsystem enligt 1855 års förordning

Längdmått

1 mil = 10.688 m = 36.000 fot

1 rev = 29,690 m = 10 stänger = 100 fot = 1.000 tum

1 tum = 29,690 mm = 10 linjer = 100 gran = 1.000 scrupler."


 

Äldre längdmått utgår ofta från olika kroppsdelar:

Famn: måttet från långfingerspetsen på vänster hand till höger hands långfingerspets då båda armarna är utsträckta så långt som möjligt

Aln: längden från armbågen till lillfingerspetsen

Fot: längden från hälen till spetsen av stortån

Tvärhand: bredden över handens fyra fingrar

Tum: bredden över tummen.

Enligt 1665 års förordning var 1 stång = 5 alnar = 10 fot = 20 kvarter = 120 verktum = 1440 verklinjer.

1 famn motsvarade 6 fot eller 3 alnar = 1,78 meter.

Ur "Svensk mått-, mål- och vikthistoria", Bruzelli/Carlestam:

"Alnmått finns i trä eller metall. De är oftast utförda som smäckra graderade käppar, avslutade med ett handtag med en upphängningsögla."

"Alnen mätte 59,3 dm, och kan sedan vara indelad i fot, kvarter och verktum... varje stad skulle utse en edsvuren tillverkar av alnar... och förse dem med sitt och stadens märke."

Alnen omtalas redan i landskapslagar från medeltiden. Den kunde dock variera något i längd, i olika delar av Sverige. Alnmåttet hade också motsvarigheter i andra länder, men dess längd varierade därvid starkt.

År 1605 drev Karl IX igenom en riksstandard för alnen i Sverige. Utgångspunkt var den s.k. Rydaholmsalnen som var 0,5934 meter. En kopia av denna aln, Stockholmsalnen, förvarades i Stockholms rådhus.

När ett enhetligt måttsystem år 1665 infördes för hela Sverige blev alnen ett huvudmått, som de andra längdmåtten relaterades till. En aln motsvarade 2 fot.

En fot motsvarade 12 verktum (dvs äldre tum). En verktum motsvarade 24,74 mm.

Det då gällande systemet - duodecimalsystemet - hade 12 som bas. En verktum indelades således i 12 verklinjer.


När decimalsystemet, med 10 som bas, infördes år 1855 blev grundmåttet fot.

Det nya svenska måttet på tum blev  då 1/10 fot, vilket motsvarade 29.69 mm. En tum indelades i 10 linjer.

Dagens engelska tum (inch) är 2,54 centimer, dvs längre än en verktum, men kortare än en senare svensk tum.


Decimalmåtten banade väg för metersystemet, som slutgiltigt blev infört i Sverige år 1889.

Trots alla nya måttreformer levde de gamla måtten lång tid kvar i folks medvetande. Man fortsatte att tänka i aln i stället för meter, i kanna i stället för liter etc. Stränga straff kunde utdömas för förfalskning av mått.

"Svensk mått-, mål- och vikthistoria":

"Förutom alnmått finns en mängd olika mätverktyg. Mest berömd är George Stiernhielms 'Carlstav'. Med denna uppvaktade han 1658 Karl X Gustaf, och redogjorde för sitt förslag till decimalindelning av måttsystemet, med fullt genomfört samband mellan enheterna för mål, mått och vikt. Ett förslag som var för radikalt för sin samtid, varför det bara till smärre delar antogs. Det tog sedan mer än 200 år, innan decimalsystemet var helt genomfört i vårt land."

 

Milen hade före 1699 mycket olika längd beroende på var i Sverige man befann sig. Smålandsmilen var 7.500 m, västgötamilen 13.000 m och dalamilen hela 15.000 m. Kortast var den finska milen på 6.000 m. År 1699 infördes en enhetsmil. Denna skulle representera avståndet mellan gästgivaregårdarna. 

En gammal svensk mil var (perioden 1699 - 1889) 6000 famnar = 18000 alnar = 36000 fot. Det motsvarade 10.688 meter

Milen indelades i 4 fjärdingsväg om vardera 2.672 meter eller 4.500 alnar.

Med metersystemet år 1889 blev 1 mil (nymil) = 10 km = 10.000 meter.

Vårt nuvarande metersystem kommer från Frankrike där det infördes under den franska revolutionen, närmare bestämt år 1793. Napoleon införde detta system i alla länder han intog. I Sverige antogs metersystemet 1878 och skulle införas under en tioårs period.

År 1960 fick metersystemet ett nytt namn: SI (Système International d'Unités). Systemet har slagit igenom i så gott som hela i-världen, med USA som undantag.

Till sjöss förekommer måttet sjömil, vilket kan skapa förvirring. Längden på en sådan kan nämligen variera mycket starkt! Medan en svensk sjömil är 7.420 motsvarar t ex en engelsk sjömil en nautisk mil, vilken är 1.852 meter.

Till sjöss förekommer även måttet kabellängd, som i Sverige mtosvarade 100 famnar, eller 178 meter. Senare har kabellängd blivit motsvarande 1/10 nautisk mil, dvs 185 meter.


Yta

Sverige var ända fram till slutet av 1800-talet ett utpräglat bondesamhälle. Ytmåtten var dåi första hand ett mått på den yta en given mängd utsäde räckte till.

Utsädesmåtten var främst pundland, tunnland och spannland, där:

1 pundland = 4 tunnland = 8 spannland.

Eller:

1 tunnland = 2 spannland = 8 fjärdingsland = 32 kappeland = 56 kannland.

Ett tunnland motsvarade ursprungligen den areal som en tunnas utsäde räckte till. I 1630-talets lantmäteriinstruktioner fastställdes tunnlandet till 14.000 svenska kvadratalnar. Med den från 1605 riksgiltiga svenska alnen ( = 0,5938 m) kom ytan att motsvara ca 4.936 kvadratmeter eller nära ett halvt hektar.

Det fanns också ytmått som utgick från markens penningvärde. 1 dalerland motsvarade då 4 markland eller 32 tunnland.

Ett öresland motsvarade 1 tunnland eller 3 örtugesland eller 24 penningland. Ett penningland var 206 kvadratmeter.

Det förekom även måttet plogland - den yta mark som kunde plöjas under en dag.

Ett modernare ytmått är hektar, där 1 hektar motsvarar 100 ar, eller 10.000 kvadratmeter.


Volym

"Svensk mått-, mål- och vikthistoria":

"Målkärl har funnit sedan urminnes tider i form av tunnor, laggade och svepta kärl. I norra Sverige mätte man i spann, och i södra och västra Sverige i skäppa."

"I Karl IX mandat från 1605 sägs att 'tunna och spann skall över allt riket rättas efter Örebro tunna och spann. Bjude för den skull alla våra Undersåtar, att de sig här efter rätte'. En förordning som räckte till 1638 års riksdag, då Stockholmstunnan blev norm.

Den förste att lansera kubiska mått var Georg Stiernhiem, vilken var matematikern bakom måttreformerna på 1600-talet. Han demonstrerade en serie kubiska mått för kammarkollegiet 1662. Allmogen var mycket konservativ, och svår att få med sig för myndigheterna när det gällde förändringar.

Den accepterade dock snabbt de kubiska kärlen, som kallades kappar. Orsaken var att det var mycket lättare att kontrollera att de höll rätt volym. Varje bonde kunde ha de rätta måtten inristade i piskskaftet eller käppen."

"1664 fick kammarkollegium order att till alla länsstyrelser sända kubiska likaremått av koppar för tunna, spann, halvspann, fjärding och kappe. Av dessa skulle sedan göra kopior för varje stad och varje kyrksocken i landet. Men det dröjde ända till 1733 innan målkärlen fått sådan spridning att man kunde förbjuda användandet av runda målkärl för torra varor, med några få undantag."

Beträffande volymmått eller rymdmått skilde man på mått för torra respektive våta varor.

Ur "Med mått mätt", Albert Carlsson:

"Ett struket mått, dvs då tunnan, kappen eller kannan strukits av med strykmått, kallades också löst mått. Det var ett mått utan packning och skakning. Fast mått betydde rågat mått."

"Skäppemåttet är känt i Sverige sedan 1200-talet men förbjöds år 1735. Storleken av skäppan varierade - smålandsskäppan var 1/2 tunna, bohusskäppan en 1/4 tunna och västgötaskäppan 1/5 tunna... I de gamla danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge gällde själlandsskäppan om 23,2 liter."

Enligt 1665 års plakat:

A. Torra varor

En tunna = 2 spann = 8 fjärding = 32 kappar = 56 kannor = 146,6 liter (struket mått). 

En spann = 73,5 liter

En kanna = 2,617 liter. 

Skäppa är ett mycket gammalt mått, känt sedan 1200-talet, förbjudet år 1735. Storleken på skäppa varierade i olika landsdelar. I Småland var en skäppa 1/6 tunna medan den i Bohuslän var 1/4 tunna (36,6 liter) och i Västergötland 1/5 tunna.

B. Våta varor

Ett fat =156 liter.

En tunna = 4 fjärding = 48 kannor = 125,6 liter

En kanna = 2 stop = 2,62 liter. 

Ett stop motsvarade således  1,3 liter.

En kvarter = 0,32 liter

En jungfru = 0,08 liter.

 

Enligt 1855 års förordning motsvarade en kubikstång 1.000 kubikfot och en kubikfot 1.000 kubiktum.


Vikt

Besman - så kallas en äldre tider vanligt förekommande våg. Man kunde bära den med sig, vid användning höll man den i handen. Den kunde i trängt läge även användas som ett vapen, att slå eller sticka med.

Ur "Med mått mätt":

"Genom en förordning år 1655 bestämdes att enhetliga mått och vikter skulle gälla i hela landet. År 1739 kom en ny mått- och viktförordning, där vissa justeringar bestämdes. Här fastslogs bland annat det viktsystem som kom att gälla till år 1855, då decimalsystemet infördes.

Enligt 1739 års förordning skulle det finnas sex slags vikter: viktualievikt, guld- och silvervikt, myntvikt, probervikt samt medicinalvikt och grov metallvikt. Den sistnämnda indelades i följande underavdelningar: stapel-, stads-, upstads-, bergs- och tackjärnvikt..."

Mark är vårt äldsta viktmått och motsvarade vanligen 1/2 skålpund, dvs cirka 212,5 gram.

Ett skålpund = 32 lod = 128 Qvintin = 8848 ass = 425 gram.

Ett skeppspund = 4 centner = 20 lispund = 400 skålpund = 170 kilogram. 

Ett lispund = 8,5 kilogram.

En ort = 4,25 gram.

Ett korn = 42,5 milligram.

För medicinalvikt gällde 1 uns = 29,69 gram.


Jan Milld, den 23.4.2008

 

Se vidare:

Anders Celsius

Pengar

Mått-Johansson

Externa länkar :

Högman

Konvertera (1)

Konvertera (2)

 

Mått och vikter

Måtten har varierat, både över tid och geografiskt. Samma mått har dessutom haft olika innebörder. En mil var exempelvis olika lång i Småland och i Dalarna, för att inte tala om hur den fortfarande skiljer mellan Sverige och England. På motsvarande sätt finns ett antal olika längder för tum.

Med tiden har dock skett en utveckling mot enhetlighet och system, även om USA här fortfarande ligger efter andra i-länder.


Längd och avstånd

Yta

Volym

Vikt