År 2002, vecka 45 |
År 2002, vecka 45 |
Som en "process" framställs det - ödesbestämd, bortom möjlighet för mänsklig påverkan. Som medborgare kan vi möjligen ha synpunkter på takten, men inte färdriktningen.
EU ska inte bara vidgas geografiskt, till att omfatta nästan hela Europa. EU ska dessutom fördjupas, dvs gå mot ökad överstatlighet. Medlemsländernas suveränitet inskränks eller försvinner. Vi ska få en federal statsbildning, ett Europas Förenta Stater. EFS.
I det perspektivet blir det konsekvent att makt överförs från Stockholm till Bryssel. Det är också vad som är på gång. Jag talar nu inte om EMU, för där ska det 1) trots allt bli en folkomröstning. Jag talar om regeringens proposition 2001/02:72.
Med förslagen i denna proposition öppnas möjligheter för den svenska riksdagen att avsäga sig beslutanderätten inom områden där grundlagen idag stadgar att riksdagen fattar besluten. Det gäller ändringar av regeringsformens paragrafer 10.2 och 10.5.
Riksdagen ska kunna dels överlåta lagstiftningsmakt till regeringen, in blanco, dels till EU överlåta beslutsrätt i allt utom själva statsskicket. 2) Det handlar om utrikes- och säkerhetspolitik, rättsfrågor och välfärdspolitik.
Denna proposition har redan kommit en bit på väg. Den godkändes av riksdagen den 13 juni 2002. 3) Eftersom det rör sig om en grundlagsändring måste den dock godkännas av
riksdagen ytterligare en gång, med riksdagsval däremellan. Ett allmänt val har Sverige just haft, och nu ska frågan upp till beslut i riksdagen igen, den 20 november.
Det som nu sker ligger i linje med tidigare steg i "processen". Fram till folkomröstningen om EU 1994 fanns en spärregel om kvalificerad majoritet. Minst fem sjättedelar av riksdagsledamöterna måste stöda ett förslag om överlåterelse av beslutsbefogenheter på mellanfolklig organisation.
Inför denna folkomröstning infördes i grundlagen - som en fotnot - att om en rådgivande folkomröstning uttalat sig för EU-medlemskap försvinner denna spärregel. Överlåtelsen kan
ske utan respekterande av denna, om det bara sker ett mellanliggande riksdagsval.
TANKEN MED ett mellanliggande val är naturligtvis att väljarna skulle få chans att lägga synpunkter. Därav blev ju inget i år, då frågan inte fanns med i valdebatten. I praktiken har författningen därigenom satts ur spel.
Det som sker ligger i linje med den nya demokratisyn som etablerades redan innan Mona Sahlin utnämndes till demokratiminister. Demokrati är att de som tycker rätt bestämmer, och rätt tycker de som för tillfället sitter vid makten. Grundlagar blir då ganska onödiga.
Våra makthavare beter som om Sverige just förlorat ett krig. Den nationella bestämmanderätten ges bara upp.
Se vidare:
1) Åtminstone som det nu sägs. (Åter till texten)
2) Statsskicket gäller monarkin och parlamentarismen. (Åter)
3) Utan att alla riksdagsledamöter för den skull, som det framgick i årets valrörelse, kände till denna fråga. (Åter)
