År 2002, vecka 32 |
År 2002, vecka 32 |
Ana Maria Narti fick den 19/7 -02 en helsida för en kampanjartikel i Expressen. I rubriken talade hon om "RASISTERNAS NYA KLÄDER".
Ingressen förkunnar att "Sverigedemokraterna... gör allt för att skapa en rumsren profil inför valet. Samtidigt ägnar sig nationalistiska grupper åt att hota politiker."
Artiklen börjar: "Uppmuntrade av den våg av hatpropaganda och extrem nationalism som har spridit sig över över Europa går sverigedemokraterna och andra liknande grupper till offensiv. Lokalpolitiker utsätts för trakasserier och tvingas allt oftare att lämna sina uppdrag. Riksdag och regering får allt fler fientliga brev med krav på att omedelbart stoppa all invandring."
Detta väcker ju frågor och reflexioner.
Först kan konstateras att Ana Maria Narti själv i varje fall inte bytt några kläder. Det hade annars varit välgörande för nivån på debatten. Hon kör på i samma sluggerstil som tidigare. Narti talar om "hatpropaganda", men vad är hennes eget alster exempel på, om inte detta?!
Metoden som Narti här ger prov på mot Sverigedemokraterna är densamma som flera gånger använts mot Blågula Frågor. Utan att egentligen påstå något serverar man en bild av att den angripna organisationen skulle ägna sig åt hot i sin verksamhet.
I själva verket finns inga belägg för att detta skulle gälla Sverigedemokraterna. Om personer som är missnöjda med den förda massinvandringspolitiken sänder brev till myndigheter och politiker så är det ett i en demokrati normalt och legitimt sätt att uttrycka sig. Om detta säger något om SD så är det väl att de trots allt representerar en folkopinion.
Narti försöker sudda ut gränsen mellan demokratiska och odemokratiska arbetsmetoder. 1)I vilket syfte?
Narti försöker göra Sverigedemokrater ansvariga för vad andra grupper kan ha gjort. I vilket syfte?
Narti försöker piska upp en hatstämning mot invandringskritiker. I vilket syfte?
I linje med sitt hetsande talar Ana Maria Narti hela tiden om invandrare som en enhetlig grupp. SD:arna antyder, hävdar hon, att "invandrarna parasiterar på välfärden" och de försöker "göra Sveriges nya invånare till syndabockar för samhällets alla brister."
Narti förmedlar alltså en bild, där kritik av en misslyckad integrationspolitik och kritik av enskilda individers agerande blir till ett angrepp på alla invandrare. Därigenom bidrar hon till att skapa låsningar.
Ingen plats ska ges till en lugn och saklig diskussion om hur verkligheten ser ut och vad som kan vara en klok handlingslinje. 2)
Som nationalister är Sverigedemokraterna idag bärare av en tradition från Tage Erlanders och Per-Albin Hanssons Sverige. Dåtidens socialdemokrati var nationellt inriktad - på ett självklart, fredligt och lågmält sätt.
Vi svenskar hade ett gemensamt projekt, det var givet att vi skulle hålla ihop och värna svenska intressen. Produktionen måste stimuleras så det blev något att dela på, återhållsamhet skulle tillämpas så det blev resurser över för investeringar. Budgetar måste gå ihop och alla måste ta sin del av ansvaret.
Därmed inte sagt annat än att Sverige också kunde visa internationell solidaritet,3) men då var detta förankrat hos medborgarna.
1) Greppet känns bekant. Kurdo Baksi är en annan invandrardebattör som odlar motsättningar. (Åter till texten)
2) Redan att försök att definiera begreppet svensk misstänkliggörs av Narti: "...vad betyder att någon 'uppfattas av andra som svensk'? Öppnar inte ett sådant påstående avgrunder av förvirring, misstänksamhet och aggressiva stämningar?" (Åter)
3) I solidaritet har vi också tagit emot flyktingar. En av dem var Ana Maria Narti. Detta kan vi idag ha anledning att ångra. (Åter)
