År 2000, vecka 6 |
År 2000, vecka 6 |
Ett tag kunde man misstänka att gruppvåldtäkten i Rissne skulle vara ett rasistdåd. Uppgifter hade förekommit om att förövarna skulle vara unga svenskar.
Allteftersom tiden gick och media låg lågt framstod dock detta som allt mindre sannolikt. Med häktningen av 8 ynglingar, varav 4 med iransk och 4 med arabisk bakgrund 1) klarnade bilden. Deras omdöme om sitt 14-åriga offer som "hora" förtydligade ytterligare. Flickan var uppenbarligen svenska.
Det var alltså inte ett rasistdåd. Dådet ingick i ett mönster av icke-rasistiska gruppvåldtäkter, där förövarna är unga invandrare, offren unga svenskor.
Rasist kan ju bara en svensk vara...
Händelserna i Rissne har väckt upprörda känslor. TV1:s Aktuellt hade ett inslag om det inträffade, eleverna i en skola i området ska anordna en demonstration i frågan.
VAD SOM UPPRÖR är ett flygblad från Sverigedemokraterna, som hängde ut de misstänkta gärningsmännen och gjorde kopplingar till de mångkulturella projektet.
Av ett nyhetsinslag i TV framgick att skolkamraterna kände de misstänkta som snälla och lugna pojkar, de kunde inte tro dem om någon våldtäkt.
En notis i DN talade dock i en annan riktning. De var ett av dessa gäng som hotar, rånar och sätter skräck i jämnåriga svenskar. En typ av verksamhet som ofta har sadistiska inslag och där mörkertalet är högt, eftersom de drabbade oftast inte vågar anmäla.
Denna andra bild av de misstänkta förstärktes av en bild i Expressen, där en av de gripna gav långfingertecknet åt fotografen (och svenska folket?).
"Övningarna" med den 14-åriga flickan pågick tydligen en hel timme nere i en slags källarlokal, och var att jämställa med tortyr. Flickan kommer, tror man, att kunna bli mentalt återställd, men det kan ta flera år och kräva kontinuerlig specialistvård. Säker är man dock inte, kanske kommer hon för all framtid att vara skadad.
Antalet anmälda gruppvåldtäkter har ökat dramatiskt sedan mitten av 90-talet, dessutom lär där finnas ett mörkertal. Som regel är alltså gärningsmännen unga invandrare, men det betyder ju inte att unga invandrare som regel är våldtäktsmän.
Vad som förundrar mig är dock denna benägenhet, från även hederliga invandrare, att solidarisera sig med brottslingar. För nog är det väl vad man indirekt gör, om man går ut och demonstrerar - inte mot dessa vidriga figurer, utan mot SD?
TV-Aktuellt kritiserade alltså Sverigedemokraterna för att försöka "politiskt utnyttja den unga flickans tragedi". Jag tar inget ansvar för hur SD utformar sina flygblad, skulle Blågula Frågor göra ett flygblad kring detta skulle det se annorlunda ut. Men:
Kan det illustreras tydligare, hur massmedia mäter med olika mått?!! Så fort en svensk är förövare, eller ens bara avlägset kan misstänkas vara det, blir det ju fullt pådrag i media. Då finns ingen gräns för hur mycket spaltutrymme och sändningstid man kan ägna saken. Då är aldrig tal om att se brottet som en "tragedi".
Uthängningar av icke-dömda i media känner vi också till redan före de 62 unga nazisterna i höstas. I maj -96 hängde Expressen ut tre invandringskritiker 2) och den juni -96 hängde Expressen och Aftonbladet ut ytterligare två. 3)
NÄR DET GÄLLER unga nazister frågar man sig, kanske med viss rätt, varifrån pojkarna fått sina attityder. Har de påverkats hemifrån?
Borde inte samma fråga nu ställas angående dessa 8 unga stadsterrorister? Hur har resonemangen gått hemma kring köksbordet om svenskar och svenska kvinnor?
DEN NYE CHEFEN för Integrationsverket, Andreas Carlgren, upprepar nu det etablerade budskapet: svenskarna måste anpassa sig i det nya mångkulturella samhället.
Det är kanske en väg. Konkret skulle det kunna betyda att svenska flickor konverterar till islam, eller i varje fall klär som om de hade gjort det. Bär hucklen och långa kjolar och beter sig så att de inte kan utmana.
En annan väg vore naturligtvis att nu stoppa vidare invandring till Sverige, fram tills dess att unga invandrare slutat begå gruppvåldtäkter.
Men det skulle ju kunna uppfattas som rasistiskt, så det kan väl inte bli aktuellt.
1) Hälften av de åtta var svenska medborgare, två var medborgare i Iran, en i Irak och en i Marocko.
2) "FRÄMLINGSHATETS NYA ANSIKTEN". Det var Ingrid Björkman, Jan Elfverson och Åke Wedin.
3) "BLÅGULT RÄTTSHAVERI", artikel i särskild Expobilaga. Det var Jan Milld och Anders Sundholm.
