År 2000, vecka 1 |
År 2000, vecka 1 |
Polisstationen i Haninge ska nu läggas ned. Polisverksamheten inom kommunen ska istället dirigeras från Flemingsberg, i angränsande kommun.
Polisen måste spara 8 miljoner kronor. Lokalerna i Handen har då blivit ett lämpligt sparobjekt. Efter tidigare neddragningar av antalet poliser har de blivit jämförelsevis dyra, eftersom de inte längre utnyttjas fullt ut.
Jag får inte det här att stämma.
Brottsligheten har ju inte minskat, särskilt inte i Haninge. Andelen ouppklarade brott är skrämmande hög och många människor känner en otrygghet. Till och med kommunens "starke man", Staffan Holmberg, har i lokaltidningen förklarat hur rädd han är att gå ut ensam på kvällen.
Om man i det läget ändå skär ned på polisen, då måste det vara något som sker av nödtvång! Då måste det handla om att man helt enkelt inte har pengar.
MEN DET GÅR JU BRA för Sverige nu. Arbetslösheten är lägre än på länge. Får man tro regeringen har denna högkonjunktur kommit för att stanna länge. Då borde vi väl ha råd med ett polisväsende - det har vi haft tidigare!
Teoretiskt sett skulle förklaringen kunna vara att stora summor går till att betala av på den gigantiska statsskulden 1), och att det därför - trots goda tider - inte blir pengar över till polisen. Men regeringen tar det ju ganska lugnt med de betalningarna, så förklaringen måste vara en annan.
Kan det var att stora satsningar görs på andra områden, t ex vård, skola och omsorg? Nej, även om det utlovades i valrörelsen, så är det knappast vad som skett.
Även inom sjukvården är det kris, efter alla nedskärningar på personal. Väntetiderna är långa för operationer att det händer att svårt sjuka skickas hem från sjukhusen. En direkt parallell till polisen - trots stora behov av sjukvård skär man ned.
Inom skolan har man också gjort "besparingar", så det blivit färre vuxna per elev. Med sämre studieresultat, även om det finns även andra förklaringar till detta.
Dessutom bantas det militära försvaret kraftigt. Gränsbevakningen tunnas ut. Domstolsväsendet tvingas till nedskärningar. O.s.v.
I ETT LÄNGRE TIDSPERSPEKTIV blir dessa sparkrav än underligare. Vårt samhälle borde hela tiden bli rikare, och ha råd med mer!
Den tekniska utvecklingen har ju inte stannat av sedan den industriella revolutionen. Vi får allt bättre maskiner, robotar och datorer, som gör alltmer av arbetet åt oss människor. Produktiviteten stiger kontinuerligt.
Samtidigt har infrastrukturen byggts ut. Det finns byggnader, kommunikationer och anläggningar för energiförsörjning.
Dessutom har lagren fyllts. De flesta av oss har hunnit skaffa det nödvändiga vad gäller hushållsapparater och bekvämligheter i hemmet.
I olika steg har också arbetstiden kunnat förkortas. 1919 lagstiftades om 8 timmars arbetsdag. 1960 kom 45-timmarsveckan och 1970 blev det 40-timmarsvecka. Men sedan har det varit stopp. Indirekt har arbetstiden snarast förlängts, genom ökad press på de arbetande. .
Så vart har pengarna tagit vägen?
Några möjliga förklaringar:
1. Arbetslöshet
"Besparingarna" har i själva verket inte varit några besparingar, då de "friställda" istället hamnat i arbetslöshet. De får ändå sin försörjning av samhället, men tillåts inte göra någon nytta. Därtill har man gjort sig av med viktig kompetens - det är ofta yrkeskunnigt folk som fått gå.
Samtidigt har man avstått från nyanställningar, vilket gjort att färre unga människor fått en chans att komma in på arbetsmarknaden. Ofta blir det fråga om en långtidsarbetslöshet, som bryter ned människors självkänsla.
2. Kapitalförstöring
Redan ovanstående utgör en form av kapitalförstörelse - förstörelse av mänskligt kapital.
En annan form är när man lägger ned stora och moderna produktionsanläggningar, för att det ska "omstruktureras" och flyttas utomlands.
I båda fallen är det snäva privata lönsamhetskalkyler som styr, inte vad som är ekonomiskt och bra för samhället som helhet.
3. Kriminalitet
Kriminaliteten har - vad Jerzy Sarnecki än må hävda - ökat i samhället. Det handlar främst om ekonomisk brottslighet och våldsbrottslighet. För samhället blir kostnaderna stora, både genom uteblivna inkomster och genom nya kostnader. 2)
4. Droger
Användningen av alkohol och narkotika ger kostnader både genom försämrad folkhälsa och genom ökad kriminalitet. Det genererar kriminalitet både genom ökad våldsbenägenhet och genom brott för att finansiera beroendet.
5. Folkhälsa
Folkhälsan påverkas också negativt av luftföroreningar och stressande stadsmiljöer. Den ökade pressen i arbetslivet leder också till ökade hälsoproblem.
6. Invandring
Invandringen kostar, främst genom tillskottet av ett stort antal bidragsförsörjda. Av de nyanlända (i arbetsför ålder) står många överhuvudtaget inte till arbetsmarknadens förfogande. Andra gör det formellt, men ändå inte i praktiken, då de kan för dålig svenska.
Vidare kostar invandringen genom behov av diverse särskilda satsningar. 3)
7. Klassklyftor
Inkomstskillnaderna har ökat dramatiskt i Sverige. Vi har fått ett fallskärmsfrälse, med helt otroliga årslöner. Rekordet torde vara 150 miljoner. 4)
8. Kapitalflykt
Med fria kapitalrörelser är det fritt fram för kapitalet att flytta utomlands, vilket också sker.
9. Komsumtionssamhälle
Avgörande för företagen är att det finns efterfrågan. Denna kan skapas genom reklamen, som i sig utgör en väldig kostnad samtidigt som den skapar konstlade behov. I den riktningen verkar även släppandet av nya modeller - produkter blir "gamla", fastän de fungerar utmärkt.
10. Privatbilismen
Privatbilismen kan förtjäna en särskild rubrik. Ett mer ineffektivt och kostsamt sätt - i tid och pengar - att ordna persontransporter är svårt att tänka sig. Detta kostar ju inte bara genom fordonen 5), utan också genom väginvesteringar, trafikövervakning, sjukvård, miljöförstöring mm.
NU SKA MAN HÅLLA ISÄR samhälle och stat. Även om samhället fortfarande är rikt så kan ju staten vara fattig. Inte minst vad gäller statens inkomster och utgifter har förskjutningar inträffat.
För det första genomfördes en skattereform som var ofinansierad 6). För det andra har massarbetslösheten givit ett minskat skatteunderlag. För det tredje har medborgarnas vilja att betala skatt successivt minskat - svartjobb och diverse knep för att slippa undan skatt har brett ut sig. På så vis minskar statens inkomster.
Samtidigt har statens utgifter ökat, inte minst genom massinvandringen och alla dess följdkostnader. Det blir en ekvation som inte går ihop. 7)
Som det är skulle det inte behöva vara. Med en förnuftigare organisering av samhället och en klokare politik inom olika områden skulle resurserna komma bättre till nytta. Vi kunde då slippa dessa "besparingar". Men det förutsätter demokrati och medborgare som bryr sig.
1) Ett arv från regeringen Bildt
2) På senare år har maffior etablerat sig i Sverige. De lever ju som parasiter på samhällskroppen.
3) Ämne för en särskild veckokommentar!
5) Som snabbt föråldras, inte minst genom rostskador - som på våra nordliga vägar blir särskilt påtagliga.
6) Skatterna sänktes. I botten låg ett fundamentalistiskt nyliberalt önsketänkande, om att människors arbetsinsatser står i direkt proportion till vad de får ut i pengar. Genom de sänkta marginalskatterna skulle människor i gengäld arbeta så mycket mer, att staten ändå fick budgeten att gå runt. Detta slog ju inte in. "Arkitekt" bakom denna misslyckade reform var Bengt Westerberg.
7) Märkte du nu, att jag ställde "grupp mot grupp"?
