Vad var det egentligen som den där Röda-Khmer-ledaren, Kieu Samphan, sade på presskonferensen? Bad han om förlåtelse för att han varit med om att organisera de brutala morden på över en miljon av sina landsmän?

Hans uttalande var tvetydigt, det lät sig tolkas på olika sätt. Han sa: "I am sorry, very very sorry." Direkt blir det "Jag är mycket mycket ledsen", i friare översättning: "Jag beklagar djupt".

Men att säga att man "beklagar" är inte detsamma som att erkänna sig ha gjort fel! Kieu Samphan kan ha beklagat själva situationen, som (enligt honom) gjorde det nödvändigt att göra så. Han kanske skulle göra om samma sak igen, förutsatt att omständigheterna upprepades (om än med tungt hjärta) ...

Än längre ifrån att be om förlåtelse befinner sig naturligtvis Chiles general Augusto Pinochet. Han har, i samband med sitt maktfrånträde, genomdrivit garantier om att inte bli straffad. Pinochet skulle inte ens beklaga det inträffade under 70-talet, han är direkt stolt över sina insatser. Det var ju han som räddade han landet, han är en man av goda gärningar...

Eller tag de aktuella oegentligheterna inom EU-kommisionen. Förvisso är det en artskillnad mellan vad Pinochet och vad Edith Cresson gjort sig skyldiga till, men där finns en parallell. I båda fallen finns en maktens arrogans och en oförståelse för att de skulle kunna ha begått något brottsligt.

Cresson försäkrar att kommissonen nu ställt saker till rätta så det inte längre finns något att rikta anmärkning mot. Hon ser inte att hon har något att be om förlåtelse för, än mindre att bli straffad för.

Till saken hör att oegentligheterna inte skulle blivit åtgärdade, om inte en EU-revisor gått utanför sina instruktioner (för vilket han blir straffad) och skapat uppmärksamhet i massmedia.

OM VI GÅR ÖVER till våra svenska politiska och mediala makthavare: är det principiellt annorlunda? Många är det som pläderat för "en generös flyktingpolitik" och vurmat för ett "mångkulturellt samhälle", varvid svenska intressen satts i andra hand. Denna politik har - kombinerat med repressionen och det anti-intellektuella klimatet - förorsakat Sverige stor skada.

Till de ansvariga hör Bengt Westerberg och Ingvar Carlsson, Mona Sahlin och Mats Bergstrand, Mats Svegfors och Mats Deland, Tobias Hübinette och Andreas Rosenlund, Göran Rosenberg och Göran Skytte, Göran Persson och Pierre Schori, Maria Leissner och Maria Carlshamre, Ossian Kentwill och Christian Catomeris, Åke Sander och Charles Westin, Helena von Zweigberck och Gustaf von Platen, syster Marianne och ärkebiskop Hammar, prinsessan Christina och Peter Örn, Christina Jutterström och Torbjörn Larsson, Rolf Alsing och Lena Askling, Barbro Hedvall och Staffan Thorsell, Pernilla Ström och Pernilla Månsson, Björn Häger och Björn Kumm, Ronny Ambjörnsson och Anders Ehnmark, Gunnar Fredriksson och Gunnel Werner, Alexander Gabelic och Mikael Löfgren, Gudrun Schyman och Birger Schlaug, Caroline Giertz och Claes Malmberg, Maria-Pia Boethius och Tjia Torpe, Stefan Jarl och Lasse Berg, Britt Mogård och Thomas Idergard, Niklas Nordström och Inger Segelström, Ylva Brune och Anna-Lena Lodenius, Lena Häll-Eriksson och Lena Isaksson, Tryggve Emstedt och Sten de Geer, Bo Lindblom och Ingrid-Segerstedt Wiberg, Kjell Öberg och Anita Gradin, Birgit Friggebo och Ana Maria Narti , Eva X Moberg och Jenny Lindahl, Eva Hernbäck och Christina Kerpner, Ingrid Carlberg och MarieLouise Samuelsson, Marianne Samuelsson och Ulla Hoffman, Rose-Marie Frebran och Margareta Grape, Bernt Ekholm och Kjell Dahlström, Inger Davidsson och Lars Ångström, Christer Hallerby och Jan Björklund, Juan Fonseca och Alexandra Pascalidou, Michael Alonzo och Marita Ulvskog, Pia Brandelius och Karin Andersson, Cecilia Axelsson och Hanna Sundin, Per T Ohlsson och Per Svensson, Alf Svensson och Anita Dorazio, Miguel Benito och Jabar Amin, Kurdo Baksi och Jesus Alcálà, Yvonne Ruwaida och Rawia Morra, Bijan Fahimi och Nyamko Sabuni, Jannis Konstantis och Merit Wager, Susanne Reuter och Gunnar Weman, Per Gyllenhammar och Johan Ehrenberg, m.fl. Listan kan göras längre.

Kommer någon av dessa någonsin att säga: "Förlåt! Jag gjorde fel!" ?

Jag har svårt att tro det, eftersom de rimligen drivit sin linje med öppna ögon. Fakta har ju hela tiden funnits att tillgå. De har haft facit, ändå har de kört på!

Möjligen kommer några av dem framöver att "beklaga" att det gick så snett för Sverige - men knappast att erkänna något samband med den förda invandringspolitiken.