Esperantos värde

för språkinlärning


Ur tidningen "Grönsaken", nr 5/98:

Undertecknad har i tio år drivit en internationell esperantolinje vid Karlskoga Folkhögskola. Elever från 38 nationer har redan deltagit. De flesta avlägger en internationell examen, gångbar världen över. Många elever pratar redan utmärkt efter ett par månader. En EU-tolk kunde redan efter fem dagar föra ett kvällssamtal med en estnisk läkare - helt på esperanto. "Aldrig har jag kunnat föreställa mig att det var möjligt att lära sig ett språk så snabbt", var tolkens spontana kommentar.

Lika intressant är esperantos propedeutiska värde. Via esperanto lär man sig nästa språk mycket snabbare. Självklart är varje språk bra för inlärning av annat språk, men inte tillnärmelsevis i samma grad. Medan nationella språk har mängder av undantag, oregelbundenheter, förvillande uttalsregler etc och för många är omöjliga att lära sig, skapar de också en osäkerhet, frustration och känsla av otillräcklighet hos den studerande.

Esperanto, däremot, som är logiskt, har egler i stort sett utan undantag och är helt fonetiskt, skapar snabbt hos eleven en säkerhet, glädje i lärandet, ja helt enkelt en perfekt modell för inlärning av andra språk.

När en elever redan efter några veckor kan uttrycka sig på språket, skriva en enkel uppsats etc skapar det naturligtvis också på det psykologiska planet en övertygelse om att "jag kan, det fungerar, jag vill lära mer".

Under tio år har jag fått många exempel på det propedeutiska värdet av esperanto. De är så sensationella att många skolpolitiker, lärare och etablerade inte vill tro eller lyssna på resultaten. Det är därför viktigt att journalister, radio och TV informerar om detta! Här följer ett exempel:

Efter fyra månaders studier i espernato på esperantolinjen vid Karlskoga Folkhögskola tog kinesen Basheng Chen internationell examen. Han hade inte läst esperanto tidigare, hans förmåga att tala esperanto visades i Tvärsnytt och Landet runt i december 1997.

Därefter fortsatte han att studera svenska. Efter två och en halv vecka pratar han svenska, bevisat när journalister intervjuar honom i Radio Örebro 28/1 -98 och i Karlskoga tidning 29/1 -98.

Eftersom programmet även sändes i P4 väckte det stort intresse bland allmänheten. Det kanske bör tilläggas att Basheng under de första fyra månaderna i Sverige endast satt med högst två lektioner per vecka i svenskgrupp för att lyssna. Som heltidsstuderande på esperantolinjen pratade han uteslutande espernato och i sin värdfamilj kinesiska.

Internationellt har man alltsedan 1920-talet fram till nu gjort tester om hur snabbt man kan lära sig esperanto och dess utomordentligt goda propedeutiska värde i språkutbildningen. Alla finns noggrannt dokumenterade. Här ett exempel:

I Egerton Park i England fick en grupp läsa franska i fyra år. En annan likvärdig grupp läste esperanto ett år och franska tre år. Den senare gruppens elever kunde lika mycket franska, ibland mer än den grupp som bara läst franska - plus att de hade fått kunskaper i ytterligare ett språk.

En mängd tester finns att visa på och det framkommer att esperanto alltid snabbar upp följande språkinlärning. I vissa fall lär man sig två språk lika snabbt som ett och är förberedd på lyckade språkstudier framgent.

Vi måste betänka hur esperanto skulle kunna vara tidsbesparande i våra skolor och ge utrymme för flera språk för våra elever, något som är ett måste i framtiden, i pengar och resurser, i högre kvalitet och förmåga hos våra elever och kanske framförallt en förståelse hos vår nya generation i frågor som förståelse, antirasism och solidaritet, internationella kontakter och fredsfrågor och en fördjupad kunskap om mångfald, rättvisa, miljö, globalt tänkande och överlevnad...."

Lars Forsman, språklärare


JM-kommentar


  Startsidan, Jan Millds hemsida