Boken "Dialog om invandringen":

Under dagen den 29/8, alltså medan radiodrevet fortfarande pågick, blev jag uppringd av en reporter på TV:s regionala nyheter, ABC-nytt, Mari Jungstedt. Det kändes som att jag nu inte hade mycket att förlora, säkert var att det fanns en del att försöka lägga tillrätta. Jag välkomnade därför ett tillfälle att tala ut inför henne. Inom någon timme var hon och ytterligare tre personer från ABC-nytt hemma hos mig. 1)

Jag var ju inte den person som Radio Stockholm framställt mig som, det skulle envar kunna konstatera bara genom att se sig runt i min lägenhet. På väggarna fanns kartor och annat som vittnade om mitt resande. På en anslagstavla satt ett 50-tal kampanjmärken från mitt politiska liv: märken för internationell solidaritet, för esperanto, för fred, mot rasism, osv.

Ur normal journalistisk synpunkt borde detta vara intressant, som kontrast till den i radion presenterade bilden. Kameramannen filmade också anslagstavlan, men det var inget som sedan kom med i ABC-inslaget.

Jungstedt försäkrade att nu ville hon verkligen höra min version, men intervjun blev okoncentrerad, genom olika avbrott. En gång när jag lyckats formulera mig väl påstod kameramannen att det inte gått in, pga någon teknisk miss.

Det blev ändå en del sagt, men när kameran stängts av lät ABC-laget osäkert på om det givit stoff för ett inslag att sända. Det var då jag kom på att leta fram ett citat från Mauricio Rojas.

I Sydsvenskan den 20/11 1992 skrev Rojas:

...den generösa flyktingpolitiken höll på att grovt missbrukas av allehanda lycksökare, parasiter och andra asociala element. Kritiken gällde alltså inte bara att det var på tok för många som kom, utan också att de som kom överhuvudtaget inte hade rätt att komma. Denna känsla var givetvis inte tagen ur luften, men den bemöttes sällan på ett seriöst sätt."

"I stället för undanflykter som ingen tror på borde man rakt ut säga att det visst är sant att en hel del parasiter har passerat invandrings-myndigheternas kontroller, att flyktingarna inte är några änglar och att invandringsprocessen innebär stora risker för asociala beteenden."

Min poäng med detta citat var dubbel:

DELS att Rojas pekade på ett viktigt faktum. Det fanns så många erfarenheter på hur livet blivit svårare för lokalbefolkningen när en flyktingförläggning öppnats på orten.

DELS att Rojas som invandrare hade en yttrandefrihet, vilken jag som svensk saknade. Inte bara så att han överhuvudtaget kunde bli publicerad, utan också att han kunde göra kontroversiella påståenden och ha spetsiga formuleringar utan att bli missförstådd.

Ingen har hävdat att han med detta sagt något annat eller menat något mer än just vad han skrivit, han har inte stämpats som en ond människa. Om jag sagt detsamma som Rojas väntade "som ett brev på posten" anklagelser om "invandrarfientlighet" mm.

Detta är ju både orättvist och kränkande. Varför ska inte jag som svensk, i mitt eget land, ha samma yttrandefrihet som invandrare? Varför ska jag demoniseras och missförstås?

I sak var det en kommentar med den innebörden, tillsammans med en uppläsning av den senare delen av Rojascitatet, som jag önskade få med i ABC-inslaget.

Kameran slogs alltså på igen, och jag läste upp citatet. På frågan om jag instämde med Rojas svarade jag sedan "ja". Efter detta gick jag i fällan.

De bad mig att in i kameran med egna ord formulera samma sak som Rojas gjort, och så skedde. Min formulering blev inte särskilt elegant: "Det handlar till stor del om parasiter, som kommer hit för att sko sig."

Jag förutsatte ändå att den inte skulle komma med utan att man också återgav Rojascitatet. När inslaget sedan sändes samma kväll fanns dock bara min formulering, samtidigt som man visade bilder på invandrare.

Mitt uttalande uppgavs vara en "programförklaring" för Blågula frågor och Anna-Lena Lodenius, som "under många år studerat högerextrema rörelser", förklarade att tidningen var "främlingsfientlig". En annan kontaktad "expert", Mats Deland, tyckte att Blågula frågor var "mot invandrare". Den var dessutom "rasistisk", då den förespråkade en "etnisk avgränsing" för den invandring Sverige skulle ha.

Inslaget hade inletts med ett påstående från ABC-uppläsaren att Blågula frågor vill "stoppa all invandring".

Som helhet blev detta 3-minuters-inslag ändå bra. Reaktionen bland mina arbetskollegor på bussgaraget var positiva.

Inte desto mindre blev jag själv chockad. Morgonen därpå sände jag ett fax till ABC-redaktionen och krävde att få göra ett beriktigande, genom direkt närvaro i studion vid kvällens sändning. Jag skrev att "när jag talar om 'parasiter' riktar sig detta inte mot invandrare i allmänhet."

Detta vägrade ABC-reaktionen gå med på. Istället sändes den 30/8 ytterligare ett inslag kring detta. Inför en pressad Anders Carlberg visades mitt uttalande från dagen innan och han tvingades till ett avståndstagande: så kan man inte säga "om en hel grupp".

Men det hade jag alltså aldrig gjort - lika litet som Mauricio Rojas hade gjort det. De två ABC-inslagen kom i sak att illustrera just min tes om diskriminering - jag har som svensk inte samma yttrandefrihet som en invandrare. Detta gick dock aldrig fram till TV-publiken.

ABC-inslaget den 30/8 hade inletts med en formulering om "Anders Carlbergs invandringspolitiska utspel i går", men vems var egentligen utspelet?! Expo hade i sitt aprilnummer -95 (se avsnitt 9) fiskat upp Carlbergs ST-krönika ett år tidigare, sedan hade eterjournalisterna hakat på och byggt ett drev kring detta.

En knorr på denna historia var att även Mauricio Rojas uttalade sig i Radio Stockholm den 29/8. Han fann att "dom här idéerna... ofta hamnar hos extremister och små grupper..." !

Samma sak kan formuleras som att när en vanlig svensk för fram dom idéer som Rojas själv fört fram blir han/hon klassad som extremist.

En annan knorr var folkpartisten Jan Björklunds framträdande i ABC-studion med ett skarpt avståndstagande från "Lagom är bäst!": den var "rasistisk propaganda". Jag sökte Björklund många gånger på telefon för att få veta vad i boken han då syftade på. Det visade sig omöjligt, karln hade gått under jorden. Hans sekreterare lät besvärad.

Däremot fick jag tag i en annan folkpartist i Stockholms stadshus, Caroline Lundbom. Fp-gruppen hade gjort ett uttalande om boken, så hon stod också bakom rasism-anklagelsen. Det visade sig att hon inte kunde ge något exempel. Jag krävde då att hon skulle ta tillbaka sin anklagelse. Detta vägrade hon - med motivering att hon ju inte läst boken, så hon visste inte vad den innehöll! För henne räckte medias framställning och att "alla andra" uppfattat boken som "rasistisk".

Avslutningsvis, låt mig berätta om "Kentwelldoktrinen". Ur BGF nr 6/95:

"Monroedoktrinen, Trumandoktrinen... till raden att doktriner kan nu fogas ytterligare en: "Kentwelldoktrinen". Uppkallad efter Ossian Kentwell - en ung journalist på Radio Stockholm.
'...en hel del parasiter har passerat invandringsmyndigheternas kontroller... flyktingarna är inte några änglar...'

Kentwell fick frågan: Om man uttrycker sig på det viset, är man då att betrakta som 'invandrarfientlig'? Han svar blev tveklöst: 'ja!'

Nu är mannen bakom dessa rader Mauricio Rojas, själv invandrare från Chile. Hans uppfattningar i frågan delas sannolikt av många andra invandrare.

INNEBÖRDEN av denna 'Kentwelldoktrin' blir då trefaldig:

1. Den som kritiserar en enskild invandrare eller grupp av invandrare är att betrakta som invandrarfientlig.

2. Även en enskild invandrare eller en grupp av invandrare kan vara invandrarfientliga.

3. Också Ossian Kentwell är att betrakta som invandrarfientlig. Han kritiserar ju Rojas."

"DIALOG OM INVANDRINGEN?" : pris 200 kronor postgiro 80 73 30 - 6 Förlaget Mångfald Se vidare: Innehåll

Startsidan, Jan Millds hemsida