Västerhaninge, den 24.3.00.

Till
Siewert Öholm
"DEBATT-AKUTEN"
TV2

Hej,
i och för sig är det är tveksamt att låta våldshandlingar belönas med uppmärksamhet i media, men det ingår tydligen i medialogiken. Våld blir nyheter och nyheter måste speglas. Så var det med lasermannen Ausonius, så var det med skarpskytten Setréus och så är det med AFA-aktivisterna.

Men när dessa unga våldsteoretiker ändå är i studion och börjat utveckla sina tankegångar, du tycker jag att du ska låta dem tala till punkt. Som tittare vill jag ju veta hur de resonerar!

Däremot - och det saknade jag! - kunde de ha konfronterats med vassa och envisa följdfrågor. När en ung man särskilt framhöll att man ännu inte dödat någon och tyckte att detta var något man kunde räkna sig tillgodo, då var det väl upplagt att ställa exempelvis följande frågor till honom:

1. Har detta varit mer tur än skicklighet? Hur kan man vara så säker på att förbli på rätt sida om dödsgränsen? Vilka vapen använder man?

2. Hur vanligt är det att man misshandlar människor?

3. När man gör det - vilka väljs ut som offer? Efter vilka kriterier går man?

4. Vem fattar besluten? Sker det individuellt eller i grupp?

5. Är samma person/personer sedan med om att utföra misshandeln?

6. Upplever man misshandel som en framgångsrik väg?

7. Rekommenderar man även andra att tillämpa den i sitt politiska arbete?

Så en fråga till dig. Du hade ett resonemang där du jämförde å ena sidan uppeldande av bilar och annan materiell förstörelse, å andra sidan misshandel av "rasister". Av din formulering fick jag intrycket att man kunde se med större acceptans på det senare fenomenet, då dessa människor hade så osympatiska åsikter.

Är detta också din egen uppfattning?