På
sparlåga
Som
du kunnat konstatera, som läsare av min blogg, har jag nu
gått ned på sparlåga i skrivandet. Så
kommer det förmodligen att fortsätta ytterligare en
tid. Efter nyår räknar jag dock med att åter
få mer tid för skrivande på webben.
Under
tiden lägger jag här ut en - som jag själv tycker
- mycket bra text av Christer Johansson, som läst min blogg:
En
olycklig metamorfos…
Sverige
genomgår en metamorfos. Man
håller på att bygga ett helt nytt samhälle, där
förutsättningarna kommer att ha mycket lite gemensamt
med de som funnits tidigare. Det multikulturella samhället
håller på att få fotfäste.
Men
man bör nog ha en sak klart för sig. Det går aldrig
att skapa ett hållbart och bestående multikulturellt
samhälle i ett land; där regler, värderingar, lagar
och fördningar redan på förhand försatts
ur spel och hamnat på undantag. Och där flummet fullt
ut har medgetts etablera sig och allmänt godtagits som ett
substitut. Det är bäddat för konflikter.
Förresten…
har du aldrig reagerat på följande rubriker?: "Terrorsvensk
anhållen i USA" eller "Svensk
anhållen i Tjeckien, misstänkt för terrorism".
Detta ger väl vårt gamla fosterland ett enastående
fint rykte runt om i världen...! Förr var det epitet
som ASEA, SKF, Volvo, Bofors, Alfa-Laval som gav oss positivt
anseende… något vi kunde vara stolta över.
Sverige
har blivit det dukade smörgåsbordet för många,
många människor från många främmande
kulturer och länder. Sverige är ett jungfruligt paradis
för tjuvar, mördare, krigsförbrytare, bank- och
värdetransportrånare, (vapen)smugglare, narkotikahandlare,
terrorister, våldtäktsmän, bedragare.... och grovt
kriminella våldsmän i största allmänhet.
Hur många vanliga svenska hem har förresten inte haft
ovälkomna besökare, som praktiskt taget länsat
huset på värdesaker!
Det
är naturligtvis ingen tillfällighet att internationella
terroristgrupperingar, brottssyndikat och enskilda ”främmande
entreprenörer” förlägger sina verksamheter,
samt upprättar baser och "kontor", just till Sverige.
Det finns en lång tradition; ANC, PKK, PLO…etc. etc.
Alla har de mottagits med öppna armar i vårt land.
Ett nation som avrustat sitt försvar, marginaliserat polisen
och förvandlat domstolarna till lekstugor.
Många
brottsliga gärningar man begår i Sverige, bestraffas
i respektive hemländer med avhuggna händer, fleråriga
fängelsestraff (i riktiga fängelser) eller arkebusering.
I Sverige kan ett motsvarande brott inte sällan bara leda
till 30 timmars samhällstjänst. I bästa fall!
Ibland
kan det dock bli frågan om vård… på någon
anstalt. Vilket i praktiken handlar om hotellvistelse, med utegångsförbud...
åtminstone under de första veckorna. Vad ger detta
för signaler? Och vad får det för konsekvenser?
Först
och främst ser man naturligtvis möjligheter:
Det är bara att ta för sig! Påföljderna upplevs
förstås som fullständigt löjeväckande!
Efter en gruppvåldtäkt är det i princip bara att
skylla på varandra. Slår man sönder tio bilrutor
och snor lika många CD-spelare, går det alltid att
hänvisa till traumatiska upplevelser i hemlandet. Sak samma
då man sparkar ner svenska ungdomar på gatorna och
tar deras pengar och mobiltelefoner.
Har
man snattat eller stulit, går det säkert att påstå
att man inte kände till att det inte var tillåtet...
ja, kulturkrockar, du vet... Och könsstympning... men det
gör vi ju hemma… Medan man gifter bort småflickor,
som fortfarande inte har en aning om vad giftermål innebär...
tradition...
Begreppet
tradition i Sverige har oftast en mjukare framtoning hos våra
barnfamiljer; vi tänker hellre på julafton, påskägg,
skolavslutning och dans kring midsommarstången… än
att dehumanisera våra minderåriga barn (läs flickor).
Vill
vi verkligen ha ett sådant samhälle i Sverige?
Är
det acceptabelt att den sociala utvecklingen, som vi definitivt
inte fått gratis, bara säljs ut. Medan mentalitet och
värderingar snabbspolas bakåt i tiden?
Det
har för Sverige och dess befolkning varit en lång och
svår process, och kostat mycket blod och många krig,
för att utvecklas från primitiv medeltid till socialt
avancerad nutid. Önskar vi ett medeltida Mellanösternmörker
över vår svenska vardag? Nej, detta betackar jag mig
för…
Resultatet
blir naturligtvis ett allmänt socialt kaos. Strukturer havererar,
värderingar överges, samhällets resurser tas i
anspråk så att grundläggande arbetsuppgifter
åsidosätts, enorma penningflöden ändrar riktning
och bara sugs in i ett stort svart, gapande och omättligt
hål.
De
sociala inrättningarna överbelastas till den grad att,
man glömmer eller förhindras att utföra de primära
åtaganden man satts att uträtta. Det är väl
ändå inte vår uppgift här i världen
att, bedriva någon form av "kulturskolning" i
detta land! Det finns definitivt bättre destinationer för
våra gemensamma skattemedel.
Mycket
har tagit sådana absurda proportioner, att det håller
på att gå alldeles överstyr. Ett seröst
samhälle måste byggas på lagar och förordningar,
ordning och reda, och med respekt för individen, samt inte
minst - med hänsyn till den genuina demokratin. Inte karaktären
av sådan pseudodemokrati som slagit rötter i Sverige,
för då kan det spåra ur fullständigt. Vilket
det olyckligtvis redan gjort.
“Demokrati
är när två vargar och ett lamm röstar om
vad man skall ha till middag. Frihet är när ett välbeväpnat
lamm motsäger sig omröstningen” Benjamin Franklin.
Vi
har blivit främlingar i vårt eget land! På många
ställen i Sverige vågar människorna inte ens längre
gå ut efter att mörkret lagt sig; detta i sin egen
stad i sitt eget land... Det kan inte tillåtas fortsätta.
Sist
men inte minst, så är det naturligtvis av absolut största
vikt att, aldrig, aldrig någonsin låta religösa
påtryckningar, insinuationer, regler eller forordningar
få fotfäste. Lika lite som att ge efter för några
krav med religösa förtecken. För då är
det kört!
Jag
vill inte på några som helt villkor tillbaka till
medeltiden! Fast det finns mycket starka krafter i dagens Sverige
som önskar detta. Det finns i dag över 500 000 anhängare
i Sverige som vill kasta oss tillbaka till medeltidens mörker....
Och dit vill inte jag!
Christer
Johansson
Farlig
feminisering
Tidigare
har jag skrivit om kärringstyret
inom det svenska polisväsendet. När Therese Mattson
gjorde kometkarriär och blev chef för Rikskriminalen
var hennes merit att ha sett till att BGF-möten
förstördes under 2002.
Tidigare
har jag skrivit om kärringstyret inom det svenska polisväsendet.
Nu
har undersökningar visat att väsentligt färre kvinnor
än män kan tänka sig att rösta på Sverigedemokraterna.
Det finns alltså - genomsnittligt - tydliga
skillnader i politiska attityder mellan kvinnor och män.
Detta
aktualiseras åter genom en tragisk händelse i Blekinge
häromdagen.
Låt
mig börja med att citera från Dick
Erixons blogg:
"SJÄLVFÖRSVAR
SKA INTE STRAFFAS. Pappan som sköt ihjäl en tonåring
ur ett gäng som sökt upp deras ensligt belägna
gård handlade av allt att döma i självförsvar.
Familjen och främst deras son i tonåren hade länge
trakasserats, utan att polis och myndigheter lyft ett finger.
Så
framstår det i medierapporteringen, exempelvis Sydöstran
i 15-åring skjuten till döds i natt och Aftonbladet
i Varför var det ingen som stoppade dem?.
Om
denna beskrivning är riktig, så är det självförsvar.
Gänget har återkommande sökt upp deras hem och
riktat hot utan att den svenska ordningsmakten gripit in. Då
har man rätt till självförsvar. Fadern ska då
inte dömas, utan gå fri. Skulden ligger på dem
som hotat och trakasserat. Ingen annan.
I
takt med att brottsligheten ökar och polisen inte fungerar
då måste vi medborgare kunna försvara oss själva.
Det är ingen önskvärd utveckling. Men inga politiker
i Sverige verkar redo att vända utvecklingen, och då
hamnar vi här.
Det är inte den hotade familjen som handlat fel. Fadern har
försvarat sig och sina barn. Det är en hedervärd
ambition. En heder som kriminalpolitiken saknar."
I
Aftonbladet den 7/10 -07 läser jag att mannen som sköt
"kan få strafflindring".
Jag
förstår inte varför mannen överhuvudtaget
ska straffas!
Aftonbladet:
"Reglerna
om nödvärn är sannolikt inte tillämpliga i
det aktuella fallet", säger experten. "För
att de ska gälla måste våldet som används
stå i proportion till angreppet
och hoten. Och det verkar det ju inte göra här
- här handlar det enligt min uppfattning om övervåld."
Jaha.
Så
hur skulle experten själv ha betett sig i denna situation?
Skulle han ha nöjt sig med att stå där ensam med
ett baseballträ, för att utkämpa en kamp med samma
vapen? Hur skulle det gå mot ett antal angripare, som dessutom
var yngre och vigare än han själv?
Och
även bortsett från det momentet: hur skulle han förstå
att skaffa sig just ett baseballträ, hur skulle han i förväg
kunna veta hur deras beväpning skulle komma att se ut?
Till
detta kommer en annan aspekt, den rent mänskliga. Om detta
skriver Johanne Hildebrandt i AB:
"Varje
människa har sin bristningsgräns. En människa kan
bara pressas till en viss nivå innan vrede, rädsla
och desperation driver fram någon form av handling."
I
den givna situationen blev mannens agerande helt rimligt.
Bättre
vore naturligtvis att på ett tidigare stadium ha
satt stopp för denna utveckling, som många kunde se
rulla på. Men mannens varningar och nödrop förklingade
ju ohörda.
På
de anklagades bänk ska därför sitta:
1.
Dessa sadister som stod för hoten och terroriseringen.
Deras ålder ändrar inte innebörden av deras vidriga
agerande.
2.
Samhället - dvs polismakten och de sociala myndigheterna
- som bara stack huvudet i sanden, och inget gjorde.
Det
är här jag återkommer till feminiseringen.
Problem
ska pratas bort istället för att åtgärdes.
Det som är obehagligt
vill man inte ta i. Det finns en föreställning om att
snällhet, goda intentioner och vackra ord på något
sätt ska överbrygga och lösa konflikter.
Under
tiden rullar skeendet på, och i slutändan skapas ett
elände, där vissa indivder får betala ett mycket
högt pris. Som nu i Blekinge. Våldsoffer eller mördare
- det är valet som ges!
Detta
exempel har en motsvarighet i den utveckling vi nu bevittnar på
makronivå, med massinvandringen och mångkulturen.
Samma
feminisering och politiska
korrekthet i båda fallen.
