Gällivare

Torsdagen började med ett torgmöte i Gällivare kl.12.00-13.30. Vår medförda högtalarutrustning hade nu börjat krokna, i bästa fall fungerade bara en av de två högtalarna. Detta problem löste sig genom att vi fick tillgång till den fasta högtalarutrustning som kommunen hade på plats, mötet hölls på scenen vid Vassara Torg. Med hjälp av denna var vi förvissade om att kunna höras även om mötessabotörer skulle infinna sig även denna gång för att ordna visselkonsert.

Det kom ett dussintal tonåringar från "Ung Vänster" (ett missvisande namn, då denna organisation motarbetar småfolkets intressen i Sverige). Någorlunda kunde vi höras, men då många av åhörarna satt vid soffor en bit bort från scenen, eller stod bakom dessa - medan antidemokraterna placerat sig mellan scenen och åhörarna - blev visslandet ändå störande. I synnerhet för äldre människor, med nedsatt hörsel.

Irritationen över tonåringarnas beteende blev efterhand allt större, och många undrade varför poliserna inte ingrep och åtminstone föste bort dem eller tog ifrån dem deras visselpipor. Efter att detta hållt på i en timme gjorde jag från scenen reflexionen att om några sd:are skulle ha stört ett valmöte för socialdemokraterna på detta vis, skulle de inte ha tillåtits hålla på i många minuter. Dock, betonade jag, är det sverigedemokraternas självklara linje att inte försöka störa några möten för andra partier.

Mot slutet erbjöd jag de visslande att komma fram till mikrofonen och framföra sin kritik av sverigedemokraterna - något måste de väl vara väldigt missnöjda med, eftersom de uppträdde som de gjorde! De erbjöds fem minuter att tala fritt.

Ingen reaktion. Då upprepade jag vårt erbjudande, med en uttrycklig uppmaning att komma fram för att delge åhörarna sina invändningar mot SD. Fortfarande ingen reaktion. Samma sak i alltmer skärpta ordalag vår maning: hade de verkligen ingenting att säga? Insåg de inte att åhörarna skulle börja misstänka att de inte hade några argument att komma med?

Mötet i Gällivare blev, trots de ovan sagda, kanske det mest lyckade under hela SD-turnén i övre Norrland. Det var ändå möjligt för de flesta att uppfatta det mesta av vad som sades från scenen, även om oljudet naturligtvis blev irriterande. Det stod helt klart var gällivarebornas sympatier fanns vid detta tillfälle: det låg inte hos de unga antidemokraterna.

En hel del frågade efter SD:s valsedlar. När antidemokraterna gick runt med papperskorger, märkt med "Kasta rasistpropagandan här" vägrade de flesta att göra så. Ett flertal personer ville veta, när Runar Filper gick runt med SD:s valtidning, om han tillhörde dem som visslade. När han försäkrade att så inte var fallet tog de genast emot SD-materialet.

Jag avslutade med en maning till envar i publiken att gå till valurnorna på söndag för att rösta i EU-valet, och att lägga sin röst på ett EU-kritiskt parti som företräder småfolket. Närmare bestämt Sverigedemokraterna.

Jan Milld