Om vår resa

Denna avdelning rymmer diverse praktiskt kring resan, vad vi hann med och vad vi inte hann med under våra 3 1/2 dagar i Sankt Petersburg.

Till Ryssland måste man ha visum, det styrde en del. Iofs kan visum nog fixas via webben och på egen hand, men här kändes tryggare att gå via en resebyrå.

Det hotell som resebyrån kunde ordna blev dock i dyraste laget för våra budgetar - nära 600 kr per natt och person.

Hotel Dostojevskij skulle annars inte lämna mycket övrigt att önska i standard. Det låg centralt, med nära till många målpunkter. Vi skulle gå av vid metrostation Vladimirskaya, den gulmarkerade punkten här på kartan.

Resan gick inledningsvis helt enligt plan. Bil, tåg, flyg, buss, tunnelbana. Ända tills vi kommit upp på gatuplanet. Adressen var "Vladimirskij prospekt 19", så efter att ha lokaliserat själva gatan fortsatte vi med att följa den på sidan med ojämna nummer. Det visade sig då att just detta nummer, 19, hade man hoppat över. Mycket frågande om vägen blev det, ryssarna var vänliga, men det dröjde innan vi stötte på någon som kände till hotellet.

Just då vi äntligen kommit rätt kunde vi känna igen detta "landmärke" i form av en kyrka som förekommit på material från hotellet. Den låg tvärs över gatan.

"Prövningarna" var dock inte helt slut med att vi hittat den lilla ingången till hotellet. Det visade sig i själva verket vara ett jättehotell, med massor av rum och en labyrint av korridorer att hitta i.

Klokt från vår sida var att före avresan ha köpt en bra guidebok om Sankt Petersburg och noga läsa igenom den. Så vi visste t ex var i närheten det fanns intressanta matställen.

Genom e-post till hotellet hade vi också fått reda på vilka biografer som visade den aktuella filmen "Stalingrad". Vi valde "Aurora" på Nevskij Prospekt nr 60. Redan på onsdagskvällen, ankomstdagen, kunde vi gå dit och förköpa biljetter för en lördagsföreställning.

Strax intill, på nr 66, låg att av de matställen vi prickat för: "Bulotjnaja". Det visade sig vara en absolut fullträff. Mat som var både god och billig, i trevlig miljö med bra personal.

 

Matsedeln informerade om inte bara namn och pris, där fanns även färgbilder på respektive rätt. Vi beslöt omgående att dit skulle vi återkomma flera gånger.

Frukosten på hotellet visade sig också vara en riktig höjdare, med massor av lättuggad mat att välja på. Trots att vi vaknat sent och kom i sista minuten fanns ett stort urval kvar.

Första dagen var vikt för trådbuss tillI Isaks-katedralen och sedan promenad till sådant som fanns i dess närhet: Bronsryttaren, Nyenmonument, Vinterpalatset. Snart efter att ha börja promenera fick vi erfara att blöt kan man bli på två sätt: genom konstant småregn eller genom att bli svettig när man rör sig och är för varmt klädd.

Nyenmonumentet, som vi sett på bild på webben, stod däremot inte att finna.

Sedan kände vi mer för ett lunchställe än för Vinterpalatset. Så det blev "Idiot", ett av de i förväg markerade.

Där var också trevligt, vi bjöds som inledning på "ryskt vatten"("compliments of the house"). Eftersom Karin stod över (nöjde sig med sin last som rökare), fick jag "en i vardera benet" som det heter. Sedan åt vi pannkakor.

Karin, som - i likhet med mig själv - hyser en svaghet för lustiga huvudbonader, föll innan vi gick för denna keps.

Tillbaka till hotellet för en dusch och vila. Denna dag var för övrigt min 70-årsdag. Det visade sig att den saken höll man reda på från hotellet sida, därför att under eftermiddagen knackade man på dörren och bjöd mig en flaska vin.

Andra huvudbonader som vi fick tag i:

På kvällen blev det TV-tittande på rummet, men det var närmast en besvikelse. Hemma har jag både RT på engelska och Rossija 24 på ryska. På detta hotellrum i Ryssland hade man ingetdera. Dar fanns inga kanaler som gav några nyheter eller överhuvudtaget något intressant.

Nja, på sitt sätt så blev väl detta konstaterande i sig intressant. Det saknas knappast någon typ av underhållningsprogram från svensk TV - nästan allt finns även i rysk tappning:

• Robinson

• Lets Dance

• Vem vill bli miljonär?

På hotllets ryskpråkiga TV-kanaler kördes även (dubbade) den svenska serien"Wallander" och den danska "Borgen".

Karin rättade mig, när jag tyckte att ryssarna härmade oss svenskar: det är vi alla som härmar amerikanerna, det mesta kommer från USA.

För övrigt såg vi även MacDonalds-restauranger på stan. Den vi gick in på var dock "Teremok" - som hade samma snabbupplägg som MacDonald med självservering och låga priser, men med riktigare mat.

Till det som vi hann med hörde både filmen "Stalingrad" och ett museum om Leningrads belägring under kriget.

 

Vidare kunde vi, efter att ha promenerat över några broar..

...ta egna bilder på kryssaren Aurora:

Och vi tog oss ända till Smolny, det kommunistiska högkvarteret när det begav sig.

 

Till det vi inte lyckades klämma in under vår korta tid i Sankt Petersburg hör Katarina kyrka, för den svensk-finska församlingen, med rötter från 1700-talet. Fann i alla fall denna bild på webben:

Karin hann ändå med ett kort besök i kyrkan tvärs över gatan från hotellet. Medan Isakskatedralen bara är en sevärdhet att visa turister användes denna kyrka som gudstjänstlokal, på grekiskt-ortodoxt vis, dvs hela tiden med sång och deltagare som kommer och går.

Karin rapporterade att det var fullsatt i kyrkan och jämförde med de nästan tomma lokalerna i den svenska kyrkan. Statistiken visar hur antalet gudtjänstbesökare där halverats under de senaste två decennierna. Hennes bitska kommentar: förr lämnade man svenska kyrkan för att man inte var troende - de som nu lämnar den gör det därför att de är troende.

Innan det var dags att sätta sig på flyget hem igen besökte vi även en kinesresturang på Nevskij, där man kunde beställa risbrännvin, det som i Japan kallas "sake". Serveras aningen uppvärmt. Den unga servitrisen tittat storögt/snedögt på mig vid beställningen, undrande om hon hört rätt.

Ja, flyget hem var intressant. Den effektiva flygtiden var bara en timme, varvid tidsomställningen gjorde att vi var hemma tidigare än vi rest iväg från Ryssland. Vi hade s.a.s. satt oss i en tidsmaskin.

---

Karin och jag hade gärna viljat träffa någon företrädare för "Edinaja Rossija" eller något annat parti, t ex för att kunna ställa frågor kring hur de reagerade på den pågående hbt-kampanjen från väst mot Ryssland.

Den svenska ministern Birgitta Ohlsson har tidigare varit i både Belgrad och Vilnius för att deltaga i pride-manifestationer. Nu är det ryssarna som ska skrivas på näsan om äktenskap och adoptioner för homosexuella.

• Ryssarna har sin naturliga stolthet - varför skulle de plötsligt lyda, så snart signaler sänds från självgoda pk-iter i väst?

• Ryssland är ett gammalt kulturland med traditioner - inte att förvänta sig att man plötsligt ska ändra sig.

Som en manifestation av solidaritet med ryssarna målade Karin sina naglar elegant rosa:

Jag instämde i manifestationen, genom att låta mina naglar förbli helt omålade.

 

Till Sankt Petersburg ville vi båda gärna återvända, men då under sommarhalvåret. Helst efter att i förväg ha fått kontakt med några politiskt intresserade stadsbor, för att kunna utbyta synpunkter och få fram grundläggande fakta om partier och politik i staden.