Stig Engdahl

 

Ur "Vargmannens testamente":

"I Estland finns det flera gånger så många vargar per kvadratmil jämfört med Sverige, men de utgör inget problem, därför att jakt är tillåten året om och boskapsägare som får något djur dödat går omedelbart ut på vargjakt. I Sverige får djurägarna inte försvara sina djur."

Stig Engdahl i Dals-Ed i Dalsland har blivit till något av en symbol för galenskapen kring den förda rovdjurspolitiken och för centralmaktens förtryck av landsbygdsbefolkningen.

Det var i maj 2003 som Stig Engdahl sköt en varg. Det skedde efter att

a) han själv fått tio av sina får rivna

b) vargen tre dagar senare hoppat över ett "vargsäkert"el-stängsel och dödat två får även för grannen, och därefter åter satt kurs mot Engdahls fårhage.

Stig Engdahl åtalades, men friades i tingsrätten. I hovrätten dömdes han däremot - för "grovt jaktbrott" - till sex månaders fängelse.

Domen överklagades, men Högsta Domstolen vägrade ta upp frågan.

Engdahl lämnade in nådeansökan till regeringen - då socialdemokratisk, med Thomas Bodström som justitieminister - och 50.000 namnunderskrifter inlämnades till stöd för denna. Det blev ändå avslag.

Under år 2006 avtjänade Engdahl sitt straff.

Göteborgs-Tidningen skrev:

"Stig, som bor i Dals-Ed, har redan resignerat. Han har skickat de 21 kvarvarande fåren till slakt - samt sina sju kor. - Det kändes inte bra alls. Men fåren kan jag ju ändå inte skydda. Och korna kan jag inte ta hand om när jag sitter i fängelse."

Engdahls fru kommenterade för GT:

"- När man dömer ett rattfyllo som kör ihjäl en 15-årig flicka till 70 timmars samhällstjänst, medan en som skyddar sina djur mot vargen döms till sex månaders fängelse - då har jag ingen tilltro till rättssamhället,.."

GT:

"Lagen är till synes klar: 'Har en björn, varg, järv eller lo angripit och skadat eller dödat tamdjur och finns det skälig anledning att befara ett nytt angrepp, får tamdjurets ägare ... döda det angripande djuret'. Det låter som om Stig Engdahl gjort allt rätt.

Hovrätten slog i sin dom fast att det var just den varg som Stig Engdahl sköt som hade dödat tio av hans får. Hovrätten slog också fast att vargen samma dag som Stig Engdahl sköt gått till angrepp mot får i grannens fårhage. Hovrätten skriver dessutom så här i domen: 'Stig Engdahl hade skälig anledning att befara att vargen på nytt skulle gå till angrepp mot hans får och att det således får antas att den var på väg mot hans fårhägn när han sköt den.'

Ändå dömer hovrätten Stig Engdahl till fängelse i sex månader. Orsak: Vargen var 130 meter från fårhägnet när han sköt, och det var en timme sedan grannens får dödats. Han sköt inte enligt rätten 'i omedelbar anslutning till angreppet", vilket lagen kräver. 130 meter - några sekunder för en varg - var inte tillräcklig nära.'

Lars Näslund på GT kommenterade:

"En av vargarna på Skansen i Stockholm har lyckats rymma över det tre meter höga stängslet och ut på kungliga Djurgården. Där har vargen under kort tid attackerat och bitit ihjäl tio hästar som hör till en populär ridskola. En av ridlärarna lyckades i går skjuta ihjäl vargen när den smög omkring utanför ridskolan på jakt efter ett nytt offer. Ridläraren har nu gripits av polisen och riskerar ett kännbart fängelsestraff.

Nej, det är förstås inte sant. Det har inte hänt. Inte på Djurgården, och de döda är inte hästar. Men det har hänt i Uddalen i Dals-Ed i Dalsland och de döda är Stig Engdahls får.

Om en månad, 1 mars, ska Stig Engdahl inställa sig på Östragårdsanstalten utanför Vänersborg för att avtjäna sitt sex månader långa fängelsestraff för brott mot jaktlagen, utdömt av Göta hovrätt.

Skulle samhället ha agerat på samma sätt mot ridläraren på Djurgården som försökte freda sina hästar?"


 

Ur "Vargmannens testamente":

"Inplantering av bl.a. varg är ett grovt jaktbrott. Varför har aldrig Naturvårdsverket funnit anledning att närmre undersöka alla rykten som cirkulerat kring detta jaktbrott?"

"...utsättning av rovdjur och avlivande av dem måste ju rimligtvis ha samma höga prioritet hos rättsvårdande instanser."

 

 

 

 

 


  Startsidan, Jan Millds hemsida