År 2008, nr 14

 

Utanförskap

Två paroller som de politiskt korrekta särskilt gärna använder är:

1. "Alla människors lika värde"

2. Vi får inte ställa "grupp mot grupp".

Pk-iternas egen praktik är ju den rakt motsatta. Genom sina prioriteringar ställer de just grupp mot grupp - där det blir vi svenskar som får stå tillbaka. Vi tillmäts inte samma värde som utlänningar.

Över s.k. utsatta förortsområden har det formligen regnat pengar, och regeringen Reinfeldt aviserar nya särskilda satsningar på de "utsatta" invandrarna. Samtidigt framkommer det att antalet fattigpensionärer i Sverige uppgår till så mycket som 800.000!

Det talas mycket om invandrares utanförskap i Sverige.

Jag vill tala om det utanförskap som de gamla i vårt samhälle nu upplever!

Det ligger i sakens natur att pensionärer i normalfallet inte finns med i arbetslivet.

Ofrånkomligt är också de funktionsnedsättningar som följer med hög ålder.

Vad jag syftar på är andra faktorer, som skiljer pensionärers situation idag från den som gällde förr i tiden.

1. Centralisering

Redan bilsamhället och koncentrationen av handeln till stora köpcentra ger längre avstånd. Detta drabbar dem som inte har möjlighet att använda bil, inte kan cykla eller inte orkar gå långa sträckor.

Denna typ av koncentration har genomförts även av Postverket, som helt lagt ned Kassaservice och nu har kvar bara ett fåtal ställen för pakethantering. Detta inryms vanligen i butiker, där det är trångt och möjligheter saknas att sitta ned medan man väntar.

2. Personalnedskärningar och ny teknik

Kontakter på telefon, med företag och myndigheter, bygger alltmer på automatisering, där man ska knappa sig fram efter olika alternativ. Öppettider till t ex hälsocentraler skärs samtidigt ned, så det blir svårt att komma fram.

Alltmer slussas över till internet, en teknik som i praktiken inte är tillgänglig för de flesta äldre.

3. Konkurrensutsättning

Konkurrensutsättningen inom t ex telefoni och på elmarknaden har resulterat i något som närmast liknar en telefonterror med täta uppringningar av offensiva försäljare, med ständigt nya erbjudanden. Det blir svårt att orientera sig och jämföra alla alternativ, särskilt för äldre.

4. Hög personalomsättning

Inom hemtjänsten är personalomsättningen så hög, att de som tar emot sådan hjälp ofta får se ett stort antal olika personer röra sig i sin bostad.

Detta ger inte vara en känsla av främlingskap och otrygghet, det betyder också en sämre service. Ingen av de ständigt roterande hemhjälperna hinner ju lära känna vanorna och önskemålen hos pensionären ifråga.

Hög personalomsättning betyder att många av personerna har kort tid både bakom sig och framför sig inom yrket. De har en svag identitet som hemhjälper.

En effekt av personalrotationen kan också bli att portkoder lätt kommer i omlopp och blir tillgängliga för kriminella.

5. Inkvoteringar

Då befattningar tillsätts på etniska grunder mer än duglighet blir kvalitén i arbetet lidande. Det kan handla om attityden till arbetet, om yrkeskunnandet eller om förmågan att kommunicera på svenska språket. Detta drabbar inte minst en svag grupp som de gamla.

6. "Mångkulturen"

Både i och utanför arbetslivet talar idag fler människor dålig svenska. Just äldre, som ofta har nedsatt hörsel, får svårare att klara detta

Den snabba etniska omvandlingen av vårt samhälle, med en förändrad stadsbild, innebär dessutom en särskild psykisk påfrestning för dem som varit vana vid ett annat Sverige.

Medan det för äldre invandrare är helt legitimt att önska hjälp av personal från den egna etniska gruppen, som delar samma kultur och talar samma språk, är detta inte tillåtet för svenska gamlingar. Då blir det nämligen liktydigt med "rasism".


 Jan Millds hemsida
Millds blogg
  MILLT SAGT