År 2002, vecka 35 |
En debatt har börjat komma igång om det nyligen beslutade äldreförsörjningsstödet, skräddarsytt för äldre invandrare. Är det rimligt eller orimligt, rättvist eller orättvist?
Ett intryck blir att riksdagspartierna fattat detta beslut med ryggmärgen, i något sömngångaraktigt pk-nit. När nu innebörden av detta beslut börjar nå ut och kritiska röster höjs försöker man upprätta en försvarslinje. Innebörden av denna är att svenska pensionärer, hur man än räknar, får några kronor mer i månaden än äldre invandrare.
I detta sammanhang ser jag fyra moment:
1. Även om det skulle stämma som makthavarna påstår, är det stötande att den som bott hela sitt liv i Sverige inte får märkbart mer vid pensionering än den som just invandrat till Sverige, och aldrig bidragit till uppbygget av vårt lands välstånd.
2. Det är bara på ytan som makthavarnas försvarslinje stämmer. Äldreförsörjningsstödet ger i dagsläget 4.087 kronor per månad för ensamstående plus betald hyra för upp till 5.700 kronor. För svenskar finns en garantipension som gör att man aldrig får mindre än 4.087 kronor i månaden som ensamstående. Då bortser man från hyran. En svensk pensionär kan inte räkna med att få den betald fullt ut. Låt oss ta bara ett exempel:
Eva har pga ett slitsamt arbetet som vid fyllda 55 år gått ned till 80% av full arbetstid. Hennes månadslön, brutto, hamnar då på 15.000 kronor. Vid 61 gör hon förtida uttag. Detta ger en bruttolön på 8.000 kr, netto 6.000 kr. Hon bor ensam i en lägenhet med 3.400 kr i hyra. Det ger 2.600 kr att leva på, något bostadsbidrag utgår överhuvudtaget inte vid förtida uttag.
Vid 65 år fyllda får hon bostadsbidrag, men detta reduceras eftersom hon fortfarande har 75.000 kr kvar av besparingar på banken. Bostadsbidraget blir då bara 1.400 kr. Kvar att betala i hyra: 2.000 kr. Vilket ger 3.600 kr att leva på - dvs c:a 500 kr mindre än den nyinvandrade med äldreförsörjningsstöd.
3. Till detta kommer att invandrare kan frånvara i tre månader och ändå få hyra betald. För invandrare från övriga EU, t ex greker, är det upp till ett år. Det krävs ingen större fantasi för att föreställa sig att driftiga invandrare kan finna vägar att hyra ut sin lägenhet under sådan frånvaro, och därigenom skaffa sig extra inkomster.
Kanske har man ett hus vid Medelhavet, man kan t.o.m. ha kontanta tillgångar i hemlandet eller rentav en liten pension. Sådant intresserar inte svenska myndigheter.
4. För svensken blir erfarenheten att besparingar blir till ett problem, de sänker ju bostadsbidraget. Dessa pengar lägger staten indirekt beslag på, för att använda till reformer som äldreförsörjningsstödet.
En näraliggande slutsats blir att besparingar ska man undvika att skaffa sig. Frågan är hur sådant på litet sikt påverkar Sveriges ekonomiska läge.
Vad betyder det om svenskar i allmänhet börjar tävla med invandrare på bidragsarenan?
Se vidare: