Ledare ur HJULET
Nr 7-8/86:
Sverige fick ju fin reklam i TV-programmet "Good Morning, America!" i våras. Men en sak hade man hakat upp sig på: hur kan svenskarna förmås att arbeta, när de inte har piskan hängande över sig?
Hur kan någon vilja anstränga sig, när han/hon inte hotas av att närsomhelst få sparken? När man har en fast lön, lika hög oavsett arbetsinsatsen, och när skatterna därtill är höga?
Det här är ju ett synsätt som finns även i Sverige. Inte desto mindre är det felaktigt.
Det är nämligen inte sant att människan är i grunden ond och lat, ansvarslös och inskränkt.
Det är inte lönen som är den främsta drivkraften i arbetet! Visst måste var och en ha en lön som det går att leva på, men när man har det så är det andra faktorer som är viktiga.
De flesta människor vill ha ett arbete att trivas med, ett arbete som ger möjligheter till:
en samhällsnyttig insats
en personlig utveckling
en social gemenskap
en respekt och ett anseende
Det är ju bara att bli konkret, och se hur det förhåller sig i verkligheten. Tag ett arbete som t ex bussförare.
Inte har vi mer betalt för att vi kör mjukt, är vänliga och ger korrekt information på förfrågningar? Hur skulle för övrigt ett sådant system kunna fungera?
Självklart är det något annat än kronor och ören som förmår bussförare, såväl som människor inom andra yrken, att försöka göra en bra arbetsinsats. Något vi kan kalla yrkesstolthet.
En annan sak är att det finns exempel på dåliga arbetsinsatser, men då är det fråga om avvikelser. Och då finns i regel orsaker.
Orsaker som framkomlighetsproblem, svåra arbetstider eller brister i utbildningssystemet.