Ledare ur HJULET

Nr 4/90:

"Personalen är ett företags viktigaste resurs", kan det ofta heta. Denna insikt ser nu ut att få vissa konsekvenser, även inom trafiken - i form av satsningar för pesonalutveckling.

1. Information

Personalen ska få kontinuerlig information, om aktuella förändringar. Den ska också få information för att kunna se helheten, kunna bedöma verkamheten i sitt sammanhang. På så vi kan motivationen i arbetet höjas.

2. Utbildning

Personalen ska erbjudas återkommande fortbildning, för att kunna utveckla sitt yrkeskunnande. På så vis kan de personliga resurserna öka. Förutsättningarna förbättras, att klara situationer i arbetet.

3. Stöd i övrigt

Samma effekt får olika åtgärder för att öka trivseln på arbetsplatsen. Man orkar mer.

Övriga personalkategorier ska vara till för att backa upp "frontpersonalen", dvs dem som har den direkta kontakten med resenärerna.

Utgångspunkten för dessa åtgärder är att de är ändamålsenliga för produktionen. I slutändan ger de högre kvalitet i trafikutbudet, kanske blir trafiken till och med billigare.

Nöjda kor ger så att säga mer mjölk. Lyckliga griser ger bättre fläsk. Fortfarande är det alltså så att personalen är något man "hanterar", en samling objekt.

En annan utgångspunkt är den demokratiska, den fackliga. Att vi arbetare är subjekt, samhällsmedborgare med ett människovärde. Att vi har rätt att ställa krav, men att vi samtidigt har skyldighet att ta ansvar. Att det är vi som ska bära upp samhället.

KANSKE behöver dessa skillnader i utgångspunkter inte ha så stor praktisk betydelse. Resultatet kan bli i stort sett detsamma.