Ingen drömcykel

Cyklar på Cuba saknar lås. Istället har man särskilda förvaringsställen, där man ställer ifrån sig cyklarna. 1) På dörren till butiker finns ofta anslag, om att man inte får ta med sig cykel in. Så den cykel jag förvärvade gick inte att låsa. Detta var dock inte något huvudsakligt problem.

Det första jag märkte vad att denna cykel saknade fotbroms, där fanns bara en handbroms. 2)

Ett annat akut problem visade sig var pakethållaren, som inte hade någon klämma, och dessutom var smal. Jag försökte surra väskan, men den föll hela tiden åt sidan efter en sträckas cyklande. De slutade med att jag måste ha väskan hängande över ryggen.

Det allvarligaste problemet visade sig vara det slitna bakdäcket. På de dåliga, eller efter häftigt regnande bitvis obefintliga, vägarna blev påfrestningarna stora. Det dröjde inte länge innan jag råkade ut för en punktering.

Ett annat problem anmälde sig då det blev mörkt innan jag var framme vid målet för dagen. På Kuba blir det först mörkt som vi har i Sverige på natten, därefter blir det riktigt mörkt. Min cykel hade, lika litet som andra cyklar på Cuba, lyse. Den enda orientering som erbjöds var mötande och omkörande bilar, då sådana dök upp.

Några växlar hade cykeln heller inte, men det hade inte ingått i mina förväntningar.

Den stora fördelen med denna cykel var att den var kubansk och dessutom begagnad. Den var alltså ägnad att hjälpa mig "smälta in" och inte ge intryck av att vara rik. Å andra sidan var jag ganska ensam som cyklist med packning ute på landsbygden, ingen kunde gärna missa att jag var utlänning...


1) Precis som det finns särskilda förvaringsställen för väskor - in i butiker får man inte ta med någon kasse.

2) Naturligtvis ett faromoment, om reflexerna är avpassade för fotbroms. Vid inbromsning gäller det ju att reagera snabbt.


  Startsidan, Jan Millds hemsida