Nicaragua

Geografi

Nicaragua gränsar i norr till Honduras, i söder till Costa Rica. Större delen av befolkningen bor i den västra delen av landet. Den största staden är huvudstaden Managua, med drygt 1 miljon invånare, belägen vid Managuasjön. Näst största stad är Leon, vilken kan räknas som intellektuell huvudstad - där finns universitet och andra utbildningsinstitutioner. En annan viktig stad är Granada, invid Nicaraguasjön. Denna stora sjö, 16 mil lång, rymmer bl.a. vulkanön Ometepe.

Historia

Alltsedan Nicaragua 1823 ingick i den Centralamerikanska federationen förekom interna stridigheter inom landet, där såväl Leon som Granada gjorde anspråk på att vara huvudstad. En tid efter att Nicaragua 1938 blivit en självständig stat blossade konflikter på nytt upp. Leon-sidan engagerade 1855 en nordamerikan, William Walker, som anlände med 55 välbeväpnade legosoldater. De erövrade Granada och snart hade Walker utropat sig som landets president. Hans regering erkändes av USA. Efter nya strider blev Walkers trupper besegrade. Granada var sedan huvudstad ett 30-tal år, innan Managua blev huvudstad.

Området vid den karibiska kusten, otillgängligt genom stora djungelområden, inkorporerades med Nicaragua först 1894.

I slutet av 1800-talet var ett kanalprojekt aktuellt. Alternativen var två: Nicaragua, över Nicaraguasjön, eller Panamanäset. Nicaraguas president Zelaya ställde som villkor för ett byggande i Nicargua att inte bara USA skulle stå som finansiär, samt av Nicaragua skulle ha kontrollen över kanalen. Projektet genomfördes då istället i Panama. Zelaya avsattes 1909, med hjälp av US Marines.

Nicaragua hade då stora skulder och det slöts ett avtal, Chamorro-Bryan-avtalet: i utbyte mot hjälp att betala sina skulder gav Nicaragua för all framtid USA rättigheterna till ett eventuellt kanalprojekt i landet. Ett sådant var inte aktuellt, men avtalet gav USA garantier mot att behöva drabbas av konkurrens till sin Panamakanal.

USA hade under 1920-talet fortfarande trupper i landet och de stödde ena sidan i de inbördes strider som pågick. De bekämpades framgångsrikt av general Augusto Sandino och den 1 januari 1933 lämnade de sista USA-trupperna landet. Detta satte punkt för 24 år av intervention.

Sandino erkände samtidigt den president som valts, och han lät sig i stort sett avväpnas. 1934 mördades han av nationalgardet, under ledning av Anastasio Somoza Garcia. Den nyvalde presidenten avsattes och följdes av olika andra presidenter under de följande fyra decennierna, men bakom dessa var det en Somoza som styrde. Först Garcia, sedan hans son Debayle. Det var fråga om en blodig diktatur, med goda relationer till USA.

Under 1950-talet gjordes flera misslyckade försök att störta Somoza. 1961 bildades FSLN - Frente Sandinista de Liberacion Nacional. Dess ledare, Carlos Fonseca Amador, dödades i strid 1976. Då hade dock ett folkligt uppror börjat vinna spridning, med stöd även från medelklassen. 1978 mördades Pedro Joaquin Chamorro, redaktör för landets äldsta dagstidning. Det inbördeskrig som utvecklades krävde 50.000 människoliv innan Somozadiktaturen 1979 kunde störtas.

En i Leon från Somozagardet erövrad stridsvagn

Sandino-monument

FSLN-ledaren och kommunisten Daniel Ortega blev president. Vid de val som hölls 1984 fick FSLN egen majoritet i parlamentet. Två år tidigare hade en gerilla börjat genomföra väpnade attacker i norr. Den kom att kallas "Contras" och fick snart ett omfattande stöd av USA under Ronald Reagan. Kostnaderna för detta krig blev stora, både ekonomiskt och i mänskligt lidande.

Vid de val som hölls 1990 vann oppositionens kandidat, Violeta Chamorro. Med söner på båda sidor i kriget symboliserade hon ett hopp om försoning och fred. Ortega fick 41% av rösterna mot 55% för Chamorro.

Vid valen 1996 blev Ortega på nytt besegrad - han fick bara 38% mot 51% för Liberala partiets Arnoldo Aleman.

2001 hölls återigen presidentval. Under tryck från USA, som hotade med indragna hjälpprogram om Ortega valdes, fick liberalen Enrique Bolanos majoritet - trots att Ortega haft klar majoritet i opinionsmätningar före valet.

Ekonomi

Nicaragua är ett mycket fattigt land med stora ekonomiska problem. Till detta har bidragit både krig och naturkatastrofer:

- jordbävningen 1972 , som ödelade större delen av Managua.

- inbördeskriget fram till Somozas fall 1979.

- det USA-stödda utnötningskriget 1982-1990.

- orkanen Mitch i oktober 1998, som särskilt svårt drabbade Nicaragua och Honduras.

Se vidare:

Större karta

Alfa travel

Utrikespolitiska Institutets fakta

Utförligt på engelska, USA-sajt