Andra åtgärder och förklaringar
Fram till ungefär år 1990 ökade brottsligheten stadigt i New York.
Sedan hände något. Den började gå ned påtagligt, år för år. Enligt följande:
 |
 |
 |
 |
Antalet våldtäkter har minskat från 2.800 år 1993 till cirka 1.600 till år 2002. Minskningen har sedan fortsatt till mindre än 1.100 för år 2006.
Misshandelsfallen har mer än halverats på ett decennium.
Antalet mord har minskat från 2.245 år 1990 till mindre än 600 år 2002.
Lika entydig som för våldsbrotten är utvecklingen beträffande egendomsbrott:
 |
 |
 |
Minskningen har fortsatt, ned till en nivå där New York - en storstad - har väsentligt färre våldsbrott per invånare än ett land som Sverige!
Medan det totala antalet misshandelsfall i Sverige år 2006 var mer än 77.000, var antalet i New York färre än 27.000.
Medan det totala antalet våldtäkter i Sverige år 2006 var mer än 4.200, var antalet i New York mindre än 1.100.
 |
 |
Vad förklarar denna mycket tydliga minskning en brottsligheten i New York?
En hel del bär Rudy Giulianis och William Brattons signaturer.
 |
 |
Rudy Giuliani |
William
Bratton |
Giuliani gick 1993 till val på en paroll om "nolltolerans" mot brottsligheten i New York, som nu nått alarmerande nivåer och av många newyorkbor upplevdes som ett akut och stort problem. Han vann valet och blev stadens borgmästare.
"Nolltolerans" är väl en term som kan låta stötande för de politiskt korrekta, därifrån predikas ju istället "tolerans". På polismuséet i New York används i stället termen "Clean sweep". ung. "städning rent".
Willian Bratton började arbeta för NYPD - New York Police District - 1990. År 1994 blev han chef för NYPD. Han lämnade denna post redan efter två år, efter vad som påstås vara en konflikt med borgarmästaren Giuliani. Innan dess hade Bratton dock hunnit introducera nya metoder i polisarbetet i New York.
Bratton förverkligade idéer som hade sin bakgrund i en bok som "Fixing Broken Windows: Restoring Order and Reducing Crime in Our Communities" av Kelling/Coles. På svenska "Laga krossade fönster: att återställa ordning och minska brottslighet i våra samhällen". Helt i linje med idéerna om "noll-tolerans",
Boken baserade sig på en artikel från 1982 i The Atlantic Monthly:
"Föreställ dig en byggnad med några sönderslagna fönsterrutor. Om rutorna inte repareras, inbjuder det vandaler till att slå sönder ytterligare några. Till slut kanske de även bryter sig in i byggnaden..."
En framgångsrik strategi för att förhindra vandalism, säger bokens författare, är att åtgärda problem medan de ännu är små. Reparera trasiga fönsterrutor snart, och risken minskar för ytterligare förstörelse. Städa trottoarerna varje dag och du undgår att inbjuda till ytterligare nedskräpning. Teorin går ut på att avskräcka från småbrott och antisocialt beteenden, varigenom man samtidigt undviker grövre brott.
Man stämmer så att säga i bäcken, brottsliga karriärer avbryts i tid. Man slipper att hamna i en ond cirkel med växande problem i ett område, genom att hederliga medborgare flyttar därifrån.
Konkret kan det handla om att slå ned på drickande av alkohol eller urinerande offentlgt, klotter, gratisåkande på tunnelbanan, prostitution, högljuddhet eller överhuvudtaget störande beteende.
I själva verket togs ett steg redan i under 1980-tal. Från 1984 och fram till 1990 arbetade man intensivt mot klotter ("graffiti vandalism") inom kollektivtrafiken. Systematiskt och konsekvent rengjordes linje för linje, vagn för vagn.
 |
 |
Vad som framförallt introducerades av William Bratton var systemet "CompStat" - vilket kan uttydas antingen som "COMPuter STATistics" eller "COMParative STATistics".
Dvs det handlade om att med hjälp av dator få fram jämförande statistik som visade på mönster av asocialitet och brottslighet. Man jämförde geografiska områden och olika typer av brott tidpunkt för tidpunkt. Följde utvecklingen i detalj, för att tidigt kunna ingripa just där det mest behövdes.
CompStat utgörs av sex moment:
1. en klar målsättning
2. intern ansvarighet
3. geografisk organsiation av den operativa ledningen
4. organisatorisk flexibilitet
5. förlitande på data
6. innovativ taktik för problemlösning.
Med hjälp
av detta system har man kunnat följa inte bara brottsutvecklingen, genom
att kombinera olika variabler. Man har också kunnat följa polisingripanden,
klagomål på polisen, mm. Löpande har man möten för
utvärderingar, beslut fattas om vidare insatser. Där problem börjat
ansamlas koncentrerar man polisinsaterna.
Likaså kan man koncentrera insatser och bevakning på särskilt brottsbenägna individer. Vid arbete på fältet har enskidla polismän tillgång till uppgifter via bärbar dator, så att de omedelbart kan få en bild av eventuellt brottsregister för en person som de av någon anledning stoppat. Ingripanden för mindre förseelser kan på så vis göra att efterlysta för grövre brott fångas upp.
Uppklarningsprocenten för t ex bostadsinbrott är relativt hög inom NYPD. Man sätter genast in resurser för att säkra spår. Eftrersom det finns en så omfattande kartläggning av brottaktiva och brottsmönster, kan man snabbt ringa in den mindre kretsen av sannolika förövare.
Försök med CompStat har gjorts i många städer i USA, men bäst har det - kanske genom Brattons insatser - lyckats i New York.
Samtidigt som poliserna ska ingripa med fasthet gäller det att vinna förtroende för polisens sätt att sköta sitt arbete. På polisbilarna från NYPD fanns alltså parollen "Artighet, Professionalism, Respect". Som ett budskap till allmänheten, men kanske också en påminnelse till varje enskild polisman.
Polisen ska finnas närvarande i stadsbilden, men får inte upplevas som hotfull, v åld ska aldrig tillgripas i större utsträckning än nödvändigt. Denna polisnärvaro märks också I New York. Polismän sitter då inte bara inne i sina bilar, de finns också patrullerande till fots.
Andra åtgärder och förklaringar
Hela förklaringen till den drastiskt sjunkande brottsligheten i New York ligger inte i ett effektivare polisarbete.
Bland annat följande har anförts:
• Brottsligheten har sjunkit inte bara i New York, utan även i andra större städer i USA.
• Den började sjunka i New York redan innan Giuliani valts till borgsmästare och Bratton blivit stadens polischef.
• Genom federala insatser tillfördes NYPD nya resurser, som möjliggjorde betydligt fler poliser.
• Demograftiska förändringar har skett, så att ungdomskullarna minskat. Man har fått färre invånare i den mest brottsaktiva åldern, 16-24 år.
• Genom större möjligheter till abort, genom ett nationellt beslut 1973, kommer färre oönskade barn till världen. Dessa skulle annars vara överrepresenterade bland de brottsaktiva.
• Program ska ha fört över en halv miljon människor från bidragsberoende till eget arbete.
• Slumområden har sanerats och fattiga familjer har flyttats till bättre områden.
Det finns också ett långsiktigt arbete för att överhuvudtaget skapa bättre boendemiljöer, som ger mindre tillfällen för brott genom att risken för upptäckt och gripande upplevs som större. Det kallas "CPTED" - "Crime Prevention Through Environmental Design". Brottsförebyggande genom miljöutformning.
Jan Milld