Censur 2

"Låt Milosevic tala fritt", löd ett inlägg av Ulla Hoffmann i DN den 14/6 -99:

"Den 20 maj slutade satellitkonsortiet Eutelsat att vidarebefordra alla radio- och tv-sändningar från Serbiens sändare, RTS Sat. Belgrads version av hur Natos bombningar träffade befolkningen tystnade, medan Nato obehindrat kunde fortsätta att skildra kriget.

Eutelsat, där Sverige ingår, är ett mellanstatligt samarbete. I en notis för ett par veckor sedan berättade DN att Eutelsat efter hårda påtryckningar från Nato beslutat att inte vidarebefordra radio- och tv-sändningar från Belgrad till andra europeiska länder."

Detta måste, menar Hoffmann, ses som en allvarlig inskränkning av yttrandefriheten. Och med tanke på tidigare reaktioner från massmedierna på sådant "är det mycket märkligt att det inte blev en storm i journalistkåren. Inte någon har reagerat på att den svenska regeringen inskränker yttrandefriheten.

När jag frågade Anna Lindh vad hon gör för att försvara yttrandefriheten svarar hon att det i mycket speciella omständigheter går att göra undantag. Anledningen till varför Sverige gått med på Natos krav att stänga Belgradsändaren är, säger hon, att Belgradregimen fritt kan sända sin krigspropaganda via Eutelsat till Republika Srbska i Bosnien-Hercegovina och att detta hotar att ytterligare förvärra det spända läget."

I de flesta demokratier är, påpekar Hoffmann,yttrandefriheten inskriven i grundlagen, och i den ingår även "friheten att söka information för att man fritt ska kunna bilda sig en egen uppfattning. Detta är reglerat i bland annat FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966: I artikel 19 står: 'Envar skall äga rätt till yttrandefrihet; denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, mottaga och sprida uppgifter och tankar av varje slag, i tal, i skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat valfritt uttrycksmedel.'

I artikel 20 punkt 1 i konventionen sägs: 'All propaganda till förmån för krig skall i lag vara förbjuden.'

Vad ratificerandet förbehöll sig Sverige rätten att inte tillämpa denna artikel. Sverige anser att yttrandefriheten är så fundamental att den inte ens ska inskränkas i krigssituationer. Nu har utrikesministern övergett denna linje om försvar av yttrandefriheten, och det har skett i tysthet."

Varför uteblev ramaskriet från yttrandefrihetens försvarare?"



  Startsidan, Jan Millds hemsida