Staden idag

 

Vilken oerhört vacker stad, med så många fantastiska byggnader! Vilket underverk bland städer!

Belägen vid floden Nevas mynning i Finska viken var staden Rysslands huvudstad under drygt två sekler, 1712 - 1918.

Namnet var från början - dvs år 1703 - Sankt Petersburg, sedan

• Petrograd 1914-24,

• Leningrad 1924-91 och nu åter

• Sankt Petersburg efter en folkomröstning i frågan.

Uppkallad efter sin grundare, Peter den Store.

Staden har nära 5 miljoner invånare och ligger på samma breddgrad som Stockholm. Låt oss börja med en orientering på kartan.

Några mil ut i viken ligger örlogsbasen Kronstadt.

I de södra förorterna finns flygplatserna Pulkovo och Pulkovo 2.

De centrala delarna av staden bygger delvis på öar. Denna karta är från år 1910:

Notera paradgatan Nevskij Prospekt - gulmarkerad på denna karta.

Nevskij Prospekt är Rysslands finaste gata, med massor av olika slags affärer.

Tre filer i vardera riktningen, breda trottoarer på båda sidor.

Flott värre. Lyktstolpar är konsekvent utsirade på ett påkostat sätt.

Överallt fina husfasader.

 

Kolonner på detta sätt var mycket vanliga.

Ett broräcke såg självklart ut så här.

 

Däremot var det ovanligt att man satt ut gatuskyltar, så att en utsocknes kunde ha en chans att hitta sig fram. Det fanns inte ens husnummer uppsatta. Inte ens på Nevskij Prospekt, annat än ibland.

Men det fanns något annat, som är bra. I trafiken fanns - för såväl bilister som gångtrafikanter - signaler vilka angav hur många minuter som återstod tills det skulle slå om.

Över till kollektivtrafiken. Där finns tunnelbana, trådbussar, spårvagnar och vanliga bussar.

Låt oss börja med tunnelbanan, metron. Den har byggts efter kriget och pga floden var det nödvändigt att gräva den väldigt djupt. Det blev rekordlånga rulltrappor, i vars ände längst ned det alltid sitter en anställd och övervakar.

Fotografering i metron är inte tillåten (vet ej varför), men på webben lyckades jag finna ett antal bra bilder.

Som framgår av bilderna är också tunnelbanestationerna närmast luxuösa. Min reflexion blir: är detta en reaktion på det outsägliga helvete som stadens invånare tvingades genomlida under belägringen 1941-44?

Det var enhetstaxa, man köpte poletter i en lucka att sedan stoppa i spärrautomaten. Mycket lätt att byta - pedagogiskt upplagt, med överskådlig information. Tågen gick mycket både tätt och snabbt.

Sedan fanns alltså trådbussar, som vi gillade att åka med. Ibland blev det litet extra spännande om några bilar fått stopp framför eller om kontakten med ledningen ändå släppte.

Både på trådbuss och vanlig buss gällde det att upptäcka konduktören, som inte alltid var särskilt uniformerad, men vi lärda oss snart var i bussen hon brukade sitta. 25 rubel kostade det, vilket i svenska pengar blir ca 6 kronor.

Spårvagn hann vi aldrig använda, tyvärr.

Fick dock denna på bild, i närheten av Lenintorget på norrsidan. På södra sidan såg vi senare mer moderna spårvagnar.

Av de sevärdheter vi hann med smäller nog Isakskatedralen högst. Väldiga dimensioner, otroligt påkostad. Kort sagt: makalöst imponerande!

Tyvärr litet oskarpa bilder, men de ger väl ändå känslan. Notera hur stora figurerna är nere i vänstra hörnet...

Inte långt från Isakskatedralen finns en staty över Peter I - "bronsryttaren".

Till sist. Vi lyckades även ta oss till Smolnypalatset, som ligger en bit ut mot nordöst.

Med Vladimir Lenin på hedersplats. I de här kvarteren fanns även en liten gata med namnet "Proletariatets diktatur".

Sankt Petersburgs skönhet, med alla dess fantastiska byggnader, blir anmärkningsvärd mot bakgrund av de nära 100.000 bomber eller granater som regnade över staden under kriget. Är inte det otroligt, att så mycket undgick att skadas, eller kunde restaureras?