Avslöjandet

"AVSLÖJANDET - om vargens återkomst" är ytterligare en bok av Nils Norlén, den är utgiven år 2006. Några citat ur boken: "Jaktlagen måste skrivas om så att folk som drabbas a rovdjuren får den självklara rätten att skydda sig själv och sina djur. Den maktelit som bär det politiska ansvaret för riksdagsbeslutet i rovdjursfrågan 2001 måste förstå sitt misstag och rätta till det. Ingen kan ta sig rätten att mot stora folkgruppers vilja bestämma att farliga rovdjur ska vara ett hinder för t ex renskötsel, fårskötsel, jakt, bärplockning av andra aktiviteter." "I Dalarna pågick för ett par år sedan minst tio förundersökningar om tjuvskytte, som kräver stor personalstyrka, medan polisen inte ens har resurser att grundligt utreda allvarliga brott mot människor. Samtidigt planerar den nämnda makteliten att lägga ned ett antal poliskontor i Dalarna." "När staten genom sitt naturvårdsverk begär 100.000 kr i skadestånd för olagligt dödade vargar, som inte staten äger men inte vill betala ut ersättning när någon blir allvarligt skadad av rovdjur, känner de drabbade stor vanmakt." "När inte människor har en självklar rätt att skydda sig själva och sin egendom mot farliga rovdjur utan att bli åtalade då måste det betyda att dessa rovdjur anses mer värda än människor!" "Faktum är att älgbetesskadorna är större på bolagsmarkerna än på privatägda marker. Men de har sig själva att skylla. Det beror på att bolagen under flera år dödade all slyskog - och därmed älgens föda - med giftbesprutning och det tar många år innan ny älgmat växer upp och då ger sig älgarna på småtallarna för att överleva. Också skogsvårdsstyrelserna deltog med högsta allvar i bekämpningen av lövskog." "Nu har Sveriges högsta skogliga myndighet, Skogsstyrelsen sagt att vår älgstam måste halveras. Vad som då blir kvar kommer inte ens att räcka till mat åt vargarna, som beslutsfattarna vill öka ytterligare! Vad händer då?" "När bytesdjuren tar slut i ett område flyttar vargarna till ett annat område. Om det då finns en hona med ungar stannar hon kvar och kan bli mycket farlig för bl.a. barn och kvinnor; hon måste ju ha mat till ungarna... När hon sedan återförenas med flocken överför hon sina kunskaper på de andra flockmedlemmarna och 'epidemi' av vargdödade människor kan bli följden,.." "Oron är obefogad. Vargen är i princip ofarlig. Det finns under de senaste två hundra åren inte ett enda fall i Skandinavien där vild varg attackerat människor... Detta är en tröst rovdjursexperten Olof Liberg, Grimsö, kan ge en skrämd 14-åring och fortsätter: Spring inte utan stå kvar. Skrik och vifta med armarna. Om inte det hjälper så ta några snabba steg mot djuret. JA, SÅ TALAR EN EXPERT." "Som jag klart deklarerat i den förra boken skulle den i första hand ses som en indiciesamling om att nuvarande vargstam härstammar från Baltikum och Ryssland och är inplanerad." "Riksdagen stiftar lagar - men det är en sanning med modifikation eftersom tillämpningen av lagarna kallas förordningar, som regeringen har rätt att ändra utan att det ges någon större information om det; så har skett med jaktförordningen... 1. Den omdiskuterade § 28 ändrades första gången 1987. Fram till dess hade länsstyrelse och polis rätt att ge tillstånd till jakt och dödande av rovdjur, som gjorde skada. Sedan dess är det endast Naturvårdsverket som har den rätten. 2. Fram till 1994 löd § 41 så här: 'UTSÄTTNING AV VILT. Får utsättas i frihet endast om djuren är av sådan art eller ras, och genom naturlig utbredning tillhörde landets viltbestånd vid utgången av 1987. Därutöver gäller för hela landet förbud mot utplantering av följande arter: björn, varg, vildsvin, lodjur m.fl.' 1994 ändrades alltså 41:an så att andra stycket om förbud mot utsättning av rovdjur togs bort. Vem eller vilka kan ha haft intresse av det?" "För ett par år sedan skärptes straffet för grovt jaktbrott på förslag av riksåklagaren från maxstraff på två till fyra års fängelse. Det känns väldigt stötande när det är högre straff på att döda ett rovdjur än att i hastigt mod döda en människa. s.k. dråp." "...när någon dödat ett rovdjur har domstolar utdömt skadeersättning för något som staten inte äger upp till 100.000 kr. Men när ett rovdjur skadat en människa har staten vägrat betala ut skadestånd därför att staten inte äger dem. Frågan aktualiserades då Jan Westerlund från Vilhelmina skadades svårt av en björn och blev arbetsoförmögen och krävde skadestånd av staten. Dåvarande jordbruksminister Annika Åhnberg gjorde detta uttalande: 'Djur som inte hålls i fångenskap saknar ägare. Det är således inte markägare eller staten som äger de vilda djuren. Någon skadeståndsskyldighet föreligger därför inte.'" "Vintern 1972 sköt tio vargar i Finland, som betalar skottpengar och vissa kommuner längs ryska gränsen betalar godtyckliga summor, t ex 2.000 finska mark för en kropp." "Kommunläkaren i Våler kommun, Norge, Rune Davidsen, har märkt en försämring av folks hälsa sedan vargen kom... När folk inte känner sig trygga där de bor, rädda för att gå ut på fisketurer, svamp- och bärplockning, rädda för att låta barnen gå ensamma till skolan, rädda för att gå till postlådan då det är mörkt pga vargen, då är det ett hälsoproblem, som måste tas på allvar, skriver kommunläkaren." "I en debattartikel i Naturvårdsverkets egen tidning Miljöaktuellt riktar f.d. enhetschefen Ulf Weinberg uppmärksamheten på några viktiga frågor,.. 'Vi har att göra med två naturvårdsintressen, som står emot varandra: önskemålet att ha tillräckligt starka rovdjursstammar och nödvändigheten att ha tillräckligt många betesdjur för att hålla värdefulla naturbetesmarker öppna - våra änglamarker.' 'Men endast den mycket naive kan tro att en... stängseluppsättning kan ske i vårt längsträckta land annat än i mycket begränsad omfattning och i rovdjurens kärnområden. För det första så kostar de väldigt mycket pengar i ett läge där bidragsmedlen är mycket små. För det andra kostar det tid, något som också är pengar. För det tredje rör sig rovdjuren över stora ytor och kan uppträda helt överraskande långt ifrån sina kärnområden och orsaka skada.' "Allt detta innebär, fortsätter Weinberg, att djurägare frågar sig: är det värt ha betesdjur mot denna bakgrund med ökad risk för skador och den större arbetsinsatsen som krävs pga rovdjuren?" "Viltbiologen Olof Liberg, Grimsö, koordinator för vargprojektet Skandulv, pekar på fem konfliktområden i anknytning till en ökad vargstam: Fientlig aggression från rennäringen. Konkurrens om älgen med jägarna. Dödade hundar. Rädsla och skador på tamboskap. - Förståelsen för konflikten rovdjur - människa minskar med ökat avstånd, säger han..." "...Tomas Brynils från Äppelbo, Dalarna.. berättade om svårigheten att få ersättning för sina rovdjursdödade fjällkor. Han är präst i Äppelbo men är en av Sveriges 200 fäbodsbrukare med vita fjällkor som specialitet. - Vargen har tagit 14 av mina fjällkor men jag har bara fått ersättning för fyra av dem. Djur som försvunnit i samband med vargangrepp betalas ingen ersättning för, inte ens när resterna av dem finns utanför varglyan." Norlén refererar ur ett uttalande från SNF i Dalarna: "Dalarna har en unik situation med sina många aktiva fäbodar, en produktionsform, som bygger på frigående tamdjur och där stängsling absolut inte kan ses som annat än en marginell lösning." "Det är angeläget att inte förvärra hotbilden genom att omöjliggöra betesdriften. I Dalarnas 94 fäbodar, med 111 fäbodbrukare fanns under 2005 sammanlagt 3.829 djur." "'Vi måste bevara mångfalden!' var det mantra som hamrades in - och tyvärr gick alltför många på denna lögn. Rovdjurstammarna skapar nämligen ingen mångfald!" "I Karlskogaområdet har jägarna sagt upp sitt samarbete med polisen när det gäller spårande och avlivning av trafikskadat vilt. I denna del av Värmland och västra Närke finns det gott om vargar, som dödar både hundar och tamboskap. Jägarna vågar inte längre riskera sina älghundar i sökandet efter trafikskadade älgar." "Här vimlar det av älg- och rådjurskadaver i skogen och ett antal hundar har dödats av vargar. Detta gör att småviltsjakten också är helt slut: ingen vågar längre släppa ut sina stövare..." "Biologisk mångfald är inte samma sak som att det finns många individer av en djurart. Innebörden måste vara att det ska finnas många olika arter av växter och djur samt att det finns en nog stor genetisk variation inom arten..." "I Bottnar och Ivarsbyn invid norska gränsen i Västvärmland stryker vargar omkring bland bebyggelsen... För den 20 januari 2006 har Maj Bergroth Olsson en ovanlig notering i sin dagbok: 'Det satt en varg på farstutrappen!'" "... har det också utvecklats en yrkeskår av forskare, rovdjursspårare och bevakare, som här har sitt levebröd!" "En fortsatt ökning av rovdjuren avfolkar landsbygden! Och att skapa en turistattraktion på vargyl är inte rimligt. Glesbygdskultur är något mycket fint och värdefullt, som är värt att bevara, där jakten, fisket, känslan av frihet, att vistas ute i naturen utan rädsla ingår som en naturlig del. Det är en livsstil som nu är på väg att spolieras. Århundraden av hårt arbete och försakelser raseras. Det glesbygdsborna tar ut av naturen i form av kött, fisk, bär, vattenkraft och annat är ju förnyelsebara resurser." "Förbuskningen tar årligen tillbaka odlad åkermark, befolkningstalet minskar; det medför nedläggning av butiker, indragning av skolor, vården centraliseras och väntetiden på vård blir allt längre, företag flyttar ut, polisväsendet försvagas." Sövning av vilda djur, som ska radiomärkas utgör en svår stressitution för djuren, som förföljs av helikopter tills de utmattade stannar och blir beskjutna med bedövningsgevär från helikopter och påsatta halsband med sändarutrustning. Flera gånger måste proceduren upprepas för komplettering av utrustningen. Det händer att djur dör av denna behandling."