Fredrik Reinfeldt går nu in på sin andra mandatperiod och femte år som Sveriges statsminister. På den tiden har han hunnit göra sig själv historisk.
Det är svårt att tro, att han har någon motsvarighet tidigare i svensk historia. I varje fall har jag aldrig hört talas om någon annan statsminister som fällt uttalanden i nivå med Reinfeldts.

Göran Persson, Ingvar Carlsson, Carl Bildt, Olof Palme, Thorbjörn Fälldin, Tage Erlander, Per-Albin Hansson, Hjalmar Branting, Arvid Lindman, Karl Staaf... nej! Inte ens om vi går tillbaka till 1876 och Louis De Geer - den förste politikern på denna viktiga post - finner vi en motsvarighet.

Till Fredrik Reinfeldts försvar skulle möjligen kunna anföras, att han verkar i ett annat samhälle än sina föregångare. Sverige har blivit ett "mångkulturellt" samhälle, med allt vad detta betyder av spänningar och motsättningar. Vårt land har också snärjts in i ett nätverk av internationella avtal, som begränsar vårt nationella handlingsutrymme.

Det blir dock inte mycket till förmildrande omständigheter för Reinfeldt, eftersom han själv spelat och spelar en pådrivande roll i denna utveckling. Han var med och undertecknade Lissabonavtalet 2007, utan folkets hörande. Han axlar också med liv och lust sin roll som "anständig" och "rumsren" vad gäller det mångkulturella projektet.

Det leder över till statsministerns uttalanden.

Södertälje är ju en stad som blivit mer mångkulturellt "berikad" än de flesta svenska städer. Där handlar det inte så mycket om muslimer som om kristna från arabvärlden - assyrier/syrianer. Effekterna har dock blivit liknande: klanlojaliteter, maffiabrottslighet och otrygghet för medborgarna. I Södertälje gick det så långt att polishuset i Ronna blev beskjutet.

Ur Nationell Idag den 12 juni 2006:

"Sedan invandrarupploppen i det syriandominerade Ronna och beskjutningen av Södertälje polisstation har trakasserierna och sabotagen mot polisen eskalerat. Särskilt är det kvinnliga poliser som blir utsatta, uppger Polisförbundet på sin hemsida.

Patrik Sandsten, skyddsombud på Polisförbundet, berättar för Dagens Nyheter om sönderskurna däck, lossade hjulmuttrar och bombhot.”

Några månader senare besökte Fredrik Reinfeldt, som nyvald statsminister, Ronna. Vad han då att säga?

Det visade sig att de kritiska synpunkter han hade att anföra riktade sin udd mot oss svenskar.

"Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån," fick vi lära oss.

Andra visdomsord från den svenske statsministern har varit:

"Ju mindre av nationalism, desto mer framgångsrik kommer mänskligheten att bli."

"...nationalismen är det gift som mer än något annat har förgiftat den här kontinenten."

"Det sprids en sorts föreställning att det mångkulturella samhället inte fungerar. Och det ropas på stramare regler och kulturell likriktning. Våra motmedel måste vara att visa att det mångkulturella samhället fungerar bättre. Det är ett mer spännande och mer intressant samhälle."

Vad jag vill komma fram till är dock främst ett annat och senare uttalande från Fredrik Reinfeldt, där han uttrycker sin förståelse för politiskt våld, även i sin allra grövsta tappning.

Den unge sverigedemokraten David Arnold Antoni blev under valrörelsen knivskuren i sitt eget hem. Det var ett illdåd med politiska motiv. Senare har pk-iter gjort gällande av David själv tillfogat sig sina skador, men när Reinfeldt kommenterade saken ifrågasatte han inte själva händelsen.
Hans kommentar blev:

"Jag vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi- och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer."

I en debatt på Publicistklubben efter valet gick statsministern på i samma stil: sverigedemokrater “älskar att vara martyrer”, “känna sig kränkta” och “tycka synd om sig själva”.

Vid den tidpunkten hade en annan sverigedemokratisk kandidat, Issa Issa i Göteborg, hunnit bli svårt knivskuren av ett gäng, också denna gång med politiska motiv.

Med statsministerns logik har kvinnor sig själva att skylla, om de blir våldtagna. Och förmodligen tycker de om det också...

Har Sverige någonsin tidigare haft en mer ovärdig statsminister än Fredrik Reinfeldt?