Inför EU-omröstningen 1994 var ett ledande propagandatema från socialdemokraterna att Sverige skulle "gå med för att påverka". Nu är Sverige ordförandeland I EU och möjligheterna att påverka blir särskilt stora. En av huvudfrågorna på dagordningen är asylhanteringen.

Det aktualiserar (eller borde så göra) ett brittiskt förslag från år 2003, lanserat av Tony Blair: "Safe Haven".

Innebörden var att upprätta skyddade zoner i EU:s utkanter, dit asylsökande först hänvisas. Efter utredning skulle de sedan slussas vidare till olika EU-länder, efter ett kvotsystem.
Skyddsbehövande skulle härigenom få ett omedelbart skydd undan förföljelse. Samtidigt kunde avigsidorna med asylsystemet, som det nu fungerar, motverkas eller helt elimineras.

Vinsterna skulle bli flera:

1. Träffsäkerhet i systemet

Syftet med asylinstitutionen är att kunna ge skydd åt skyddsbehövande, samtidigt som andra inte ska utnyttja systemet.

Här kan vi uppnå just detta:

- Den som verkligen är flykting undan förföljelse kan få asyl, dvs få en tillfällig fristad intill dess att förhållandena i hemlandet medger ett återvändande.

- Den som saknar asylskäl får inget uppehållstillstånd, det går inte längre att vänta sig in i ett land. Det lönar sig inte att överklaga i oändlighet, för att därigenom skapa nya skäl till uppehållstillstånd.

"Safe Haven" förutsätter att en asylsökandes identitet kan fastställas, innan vederbörande beviljas asyl och sänds vidare till något EU-land. Pass eller annan id-handling måste kunna uppvisas. Fingeravtryck och DNA-prov bör tas rutinmässigt.

2. Minskad belastning

Redan härigenom skulle strömmen av asylsökande drastiskt minska. Den stora majoriteten av dem är ju idag ekonomiska migranter, som "söker ett bättre liv" - inte flyktingar i Genevekonventionens bemärkelse.

Det skulle inte löna sig att försöka missbruka systemet.

3. Minskad brottslighet

Erfarenheter har visat att en hel del asylsökande använder flyktingförläggningar som bas för stöldturnéer. Andra asylanter begår våldtäkter eller ägnar sig åt att på annat sätt provocera ortsbefolkningar (som exemplet Vännäs visar).

Möjligheterna för brottslingar och asociala element att utnyttja asylinstitutionen skulle ryckas undan med "Safe Haven".

4. Motverkande av smittspridning

Genom de hälsokontroller och den karenstid som ett Safe-Haven-system innefattar skulle risken för smittspridning - av HIV, tuberkulos, mm - kunna minskas påtagligt.

5. Stopp för bedrägerier

Id-kontrollen på en bestämd plats skulle omöjliggöra bedrägerier genom falska och ibland flerdubbla identiteter. Något som idag resulterar i såväl "asylshopping" i flera länder som lyftande av dubbla bidrag.Nå, hur gick det med "Safe Haven"? Det brittiska förslaget fick stöd av många EU-länder, men bl.a. Sverige motsatte sig. Genom insatser från inte minst svenska socialdemokrater blev förslaget stoppat. De “påverkade".

Jag skrev år 2007 ett brev till invandringsminister Tobias Billström i denna fråga. Hur såg han på förslaget? Finns det någon anledning för Sverige att inte arbeta för det? I så fall, vilken?
Det kom ett svar från en tjänsteman på Justitiedepartementet, Anton Weyler.

Han skrev:

"Förslaget mötte emellertid kritik av flera medlemsländer, däribland Sverige och Tyskland. Ett av huvudargumenten mot förslaget var att det bedömdes vara oförenligt med våra internationella förpliktelser på asylområdet. Det brittiska förslaget från 2003 är nu inaktuellt och inget som diskuteras i dagens harmoniseringsarbete inom EU på asylområdet."

Inte förenligt med "internationella förpliktelser". Med "Safe Haven" får ju skyddsbehövande skydd. Vilka förpliktelser därutöver har vi åtagit oss?

I ett brev till Weyler bad jag om en precisering. Han svarade inte.

Obesvarad blev därigenom också min fråga: "Har där funnits partipolitisk enighet, eller har företrädare från något svenskt parti markerat intresse för det brittiska förslaget?"

Det är ändå uppenbart att här råder en partipolitisk enighet bland riksdagspartierna. En Göran Persson, en Fredrik Reinfeldt eller en Mona Sahlin som statsminister - det gör ingen skillnad.