År 2010, krönika 12

 

Bränder förr och nu

Svensk historia fyller mig med vördnad. Vilka svåra prövningar har inte våra förfäder genomlidit och överlevt!

Jag tänker på krig och härjningar, på missväxt och svält, på epidemier och sjukdomar. På bränder.

Denna kolumn ska uppehålla sig vid det senare.

Omfattande stadsbränder var förr i tiden mycket vanliga. De flesta svenska städer har drabbats mer än en gång.

Orsakerna var uppenbara. Husen var byggda av trä och stod tätt. Det förekom användning av öppen eld för husuppvärmning, matlagning och belysning. Man hade oljelampor, fotogenlampor och stearinljus.

Ur boken "Slottet brinner! ":

"Frågan var inte om det skulle brinna, utan när. Överallt fanns det öppen eld. Världen före elektriciteten luktade brandrök. I fjärrvärmens, mikrovågsugnens och glödlampans tidevarv kan det vara svårt att göra sig en föreställning om hur central elden var för 1600-talets människor.

Men all verksamhet som krävde värme, upphettning eller ljus kräver också eld. Matlagning och uppvärmning av bostäderna, förstås. Att lysa sig väg genom mörka gränder. Att brygga öl krävde rejäla brasor, tvätten kokades över öppen eld, brödet bakades i vedeldade ugnar, hästarnas skor smiddes över öppen eld. Tjäran,.."

De flesta bränder uppstod således genom olyckshändelser. Därtill kom bränder genom krigshandlingar. I samband med t ex "Skärgårdskriget" i början av 1700-talet angrep ryssarna svenska kuststäder och satte avsiktligt byggnader i brand.

Bränderna fick som regel snabb spridning och var svåra att släcka. Det fanns inga brandkårer redo för snabba utryckningar, med utrustning för att effektivt kunna bekämpa eldsvådor.

Slottsbranden i slottet Tre Kronor 1697 är väl känd. Efter denna nationella katastrof kom det närbelägna Uppsala att fylla en viktig administrativ funktion. Bara fem år senare - 1702 - drabbades dock även Uppsala av en stor brand. Hela den centrala delan av staden brann ned. Både domkyrkan och Uppsala slott förstördes.

Dessförinnan hade Uppsala drabbats av bränder åren 1437, 1473 (nästan hela staden brann då ned), 1522 (danska krigshandlingar), 1543 och 1572. Åren 1766 och 1809 skulle Uppsala drabbas av ytterligare bränder.
Den kanske värsta branden, i förhållande till stadens storlek, är "Sundvallsbranden" 1888. Då förstördes 400 fastigheter i staden. Sundsvall hade dessförinnan brunnit 1803 och 1877.

Stockholms stad drabbades av stora bränder år 1297, 1330, 1344, 1405, 1411, 1419, 1445, 1458 och 1495. Stadsbranden 1405 vållades av ett blixtnedslag och krävde 1.600 dödsoffer. Många uppges ha drunknat när de flydde undan elden. Åren 1625, 1641, 1642 och 1664 skulle det åter inträffa stora bränder i staden.

År 1697 inträffade alltså den stora slottsbranden. Slottsbyggnaden hade haft bränder åren 1330, 1419, 1525 och 1572. Under 1680-talet var elden lös på slottet vid flera tillfällen. Andra enskilda byggnader som brunnit är: Drottningholms slott 1661, Svartsjö slott 1687, Bondeska palatset 1692 och Wrangelska palatset 1693.

Efter slottsbranden brann det i Stockholm år 1723, 1751, 1759, 1790, 1802 (Kammarrättens hus), 1822 (Blasieholmen/Skeppsholmen), 1825 (Dramatiska teatern), 1835 (Riddarholmskyrkan), 1842 och 1878 (Eldkvarn).

Mot slutet av 1800-talet uppfördes allt fler hus i sten, och blev mindre lättantändliga. Man fick också fram bättre vattentillgång för brandbekämpning.

Ur "Vårt 1800-tal":

"Stockholm invigde som en av de sista bland Europas större städer sin första vattenledning 1861. Det blev ett praktfullt evenemang där Karl XV och hans drottning, Lovisa av Nederländerna, steg in i 'vattenborgen' på ett berg i Årsta intill Skanstull och bevittnade hur reservoaren fylldes av vatten som pumpades upp ur Årstaviken och först silades. På hemfärden utefter Götgatan förevisades de hur det sprutade ur en vattenpost som kunde användas vid brandsläckning."

• Några uppgifter om att just skolbyggnader brann särskilt ofta finns inte.

• Ej heller att någon stor andel av bränderna var anlagda.

• Eller att räddningspersonal skulle ha mötts av en mobb som kastade gatsten.

 Jan Millds hemsida
Millds blogg
  MILLT SAGT