Dan Blomberg, kolumnist och frilansjournalist, skryter i "Stockholm CITY" den 28/7 -05 med att han på Gotlandsfärjan slängt en bunt av tidningen SD-Kuriren i papperskorgen. Rubriken på hans kolumn löd "Smårasistiskt godis på färjan".

Vad i tidningen som särskilt irriterade unge Blomberg var en text skriven av mig: "Höjdpunkten var en krönikör som ville problematisera det här med mänskliga rättigheter."

Denna problematisering slapp alltså färjeresenärerna, genom Blombergs rådiga ingripande, ta del av.

Vad jag skrev var följande:

"En sak är att alla människor principiellt har samma värde och att ingen medborgare bara genom sin grupptillhörighet berövas rättigheter som gäller övriga medborgare i samhället. Därvidlag är enigheten nu självklar och kompakt inom SD.

Erfarenheten visar dock att de politiskt korrekta vill något mycket mer långtgående. För dem har 'mänskliga rättigheter' blivit till något av ett stridsrop i kampen för att genomdriva sitt helt extrema projekt - ett projekt som går ut på att förvandla svenskar till en etnisk grupp bland andra etniska grupper i Sverige. Ett projekt som inte bara är i grunden antidemokratiskt, utan också skapar ett samhälle präglat av otrygghet för alla.

Man försöker driva det därhän att
I. alla människor ska ha rätt att bo i Sverige
II. alla som bor i Sverige ska ha rätt att bli försörjda.

Det är en ekvation som inte håller. När rättigheter också innefattar rätten att få ta del av resurser, då måste man vända blicken mot dem som producerar dessa resurser, genom sitt dagliga arbete. Vad anser de?

Gång på gång har tjänstemän på UNHCR uttalat sig om vilka åtaganden som Sverige bör göra beträffande flyktingmottagning eller invandring - kostnadskrävande åtaganden. Det kostar dessa tjänstemän ingenting att göra dessa uttalanden, de får betalt för att göra dem. De som får betala, både deras lön och för de åtaganden de kräver, är människor som har föga att säga till om i sammanhanget.

Detta gör parollen 'mänskliga rättigheter' till en spjutspets, riktad mot demokratin, mot svenskarnas och andra folks intressen.

I vårt eget land, över våra egna resurser och våra egna arbetsinsatser, måste vi själva få bestämma. Vi kan vara generösa eller solidariska, men då ska det vara våra egna beslut. Inte åtaganden som trycks på oss av välbetalda byråkrater, som lever en skyddad tillvaro och som kan avsättas av oss lika litet som de någonsin tillsatts av oss!

Sverigedemokraterna måste se till att inte genom uttalanden av detta slag bakbinda sig självt. Partiets uppdrag måste ändå vara att värna svenska folkets intressen!

'FN SÅGAR EU:S FLYKTINGPOLITIK'. Så löd rubriken på en SvD-artikel den 8/7 2000: "Enligt UNHCR blir europeiska regeringar alltmer snåla med att ge politisk asyl, 'en fundamental mänsklig rättighet'. Och ju tuffare man blir mot flyktingarna, desto mer uppmuntras illegal människosmuggling - eftersom det till sist blir enda alternativet..."

'En fundamental mänsklig rättighet' . Det må vara en rättighet att söka asyl, men inte att få det - inte om man inte har asylskäl. Även om man har asylskäl är det inte en rättighet att få det i Västeuropa - asyl ska man få i närmaste land som undertecknat Genèvekonventionen.

Här driver alltså UNHCR linjen att Västeuropa skulle ha en skyldighet att öppna sig för massinvandring från bl.a. Afrika. Det är helt nya tongångar, jämfört med tidigare. Då Thorvald Stoltenberg var chef för UNHCR framhöll han hur mycket mer det kostade att ta emot flyktingar i västländerna, jämfört med att hjälpa dem i närområdet och hur mycket mer västländerna totalt sett satsade på det förra jämfört med det senare.

Varför kan inte varje kontinent ta hand om sina egna skyddsbehövande? Varför kan inte förföljda européer söka asyl i andra europeiska länder, förföljda afrikaner söka asyl i andra afrikanska länder, osv?"

Man skulle kunna uttrycka saken mer tillspetsat. De som oreserverat ställer sig bakom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna - även artikel 25 - intar i praktiken en renlärigt kommunistisk ståndpunkt (även om de själva inte vet om detta). Det är ju grundidén med kommunismen: åt var och en efter behov.

Som bekant finns det människor som anser sig ha ganska omfattande behov. Snärjigt kan det bli för dem (en krympande skara) som ska arbeta ihop till försörjningen av dessa behövande (en växande skara).

---

Nåväl. Tillbaka till vår unge åsiktspolis. Dan Blomberg på Stockholms CITY. Han finner det tydligen OK, ja rentav berömvärt, att plocka undan misshaglig läsning för att andra medborgare inte ska få ta del av den.

Blomberg fann min text i SD-Kuriren anstötlig. Jag finner hans text i Stockholm CITY anstötlig. Hur ska hans ställningstagande tolkas? Anser han det OK om jag och andra som ogillar City-tidningen plockar bort den från tidningsställen runtom i Stockholm?

Är detta i så fall en ståndpunkt som delas av redaktionen för och ägarna till Stockholm CITY?

---

Nu kan de i och för sig vara lugna. För min del hyllar jag principer om yttrandefrihet.

Yttrandefrihet finns inte, om den inte finns för meningsmotståndare.

---

Se vidare: Civilkurage? Journalistelever kräver