Sverige har fått ekonomiska problem, pengarna räcker inte längre till. Åtgärderna blir då till stor del defensiva, för att inte säga planlösa och desperata.

Skatter och avgifter höjs, därutöver plockas osthyveln fram. Det blir allmänna besparingskrav, med personalnedskärningar som följd - inom verksamheter som i själva verket skulle behöva mer personal.

---

Ett bra exempel på aktuella panikåtgärder ger Stockholms Läns Landsting prov på, när man ska försöka göra något åt sitt växande budgetunderskott.

SLL chockhöjer i mars taxan inom lokaltrafiken, så att minimipriset för kontantkupongsresa höjs med 50% - från 20 till 30 kronor. Mellan två hållplatser kostar det då 45 kronor, om en zongräns passeras.

VAD BLIR konsekvensen av detta? Fler övergår kanske till kort eller rabattremsor, men även där sker höjningar - med 20-25%. Risken är stor att fler helt avstår från att använda kollektivtrafiken, för att i stället ta bil, cykla eller gå. Risken är också stor att många fler än idag åker gratis.

Effekten kan i slutändan bli att de totala intäkterna för SL minskar.

En annan effekt, om fler tar bilen, är mer trängsel på vägarna och sämre milljö.

Taxehöjningen ökar därutöver risken för konflikter mellan personal och passagerare. De flesta fall av misshandel av bussförare (något inte helt ovanligt) sker i samband med betalningssituationen.

Om landstinget istället haft en framförhållning skulle man - när man fortfarande hade god ekonomi - ha infört nolltaxa inom kollektivtrafiken. Det kunde ha givit mycket tillbaka.

Idag har man knappast handlingsutrymme att göra detta. Skatterna är redan alltför höga.

---

Se vidare: Intervju med Eva Bergqvist