När ska etnisk tillhörighet för brottslingar anges?

Den officiella linjen i svenska media är att den ska anges bara när det har relevans i sammanhanget. Frågan blir då när det kan anses ha relevans.

KLART är att praxis hos svenska media skiljer sig från praxis hos media i andra länder - etnisk tillhörighet anges oftast inte.

KLART är också att svenska media inte agerar konsekvent - för en viss grupp anses etnisk tillhörighet vanligen relevant.

KLART är för det tredje att svenska media kan gå mycket långt i sin nitiskhet ett nedtona vissas brottslighet och framhäva andras.

---

När i Norge en 82-årig kvinnlig frälsningssoldat mördats av två asylsökande araber i juni 2003 gick norska media ut med bilder på de efterlysta. I Sverige publicerades inga bilder på dem, trots att norska polisen varnade för att de kunde vara på flykt till Sverige. 1)

De båda mördarna greps sedan i Stockholm. Detta skedde genom att en norsk turist - tack vare uppgifterna i norska media - känt igen männen och larmat polis.

Efter gripandet talade en rubrik i Aftonbladet om "de mordmisstänkta norrmännen". 2)

---

I Danmark misshandlades samma månad en 4-åring svårt på en lekplats av två tonåriga pojkar, av utländsk härkomst. I danska media angavs detta. När svenska media skrev om samma händelse utelämnades denna uppgift om förövarna.

Däremot slog Aftonbladet den 30/6 upp stort att det var svenskar som svårt misshandlat en asylsökande i Olofström. AB var genast klar med sin dom: det var fråga om ett "rasistdåd". 3)

När AB dagen innan skrivit om kvinna i USA som brutalt dödat en man sträckte man sig långt som att låta läsarna veta att kvinnan var svart, däremot inte att mannen var vit.

---

New York Times, USA:s kanske mest ansedda dagstidning, skakades i maj 2003 av en jätteskandal. En 27-årig reporter, Jayson Blair, hade förfalskat och hittat på intervjuer och reportage. Så allvarligt var detta för tidningen att både chefredaktören och redaktionschefen tvingades avgå.

Hur kunde detta ske? Hur kunde denna stora tidning göra misstaget att anställa någon som inte bättre kunde sitt yrke?

I USA-pressen publicerades bild på bedragaren och det framgick att han var svart. Av svenska medias rapportering framgick inget om mannens etnicitet. Därmed missade man själva kärnan i historien.

En anledning till det begångna misstaget var att det i USA förekommer "affirmative action" 4) och att ledningen för New York Times haft ambitioner att få fler svarta anställda. Det hade skett på bekostnad av kvalitetskrav.

---

VILKEN RELEVANS kan det då ha att ange om en brottsling ser ut på ett visst sätt eller har viss härkomst?

I en situation då någon är efterlyst är intresset uppenbart, det gäller att få fast vederbörande, för att skydda andra människor.

Även i övrigt kan det vara av intresse att låta etnisk tillhörighet framgå, om det är så att vissa grupper är överrepresenterade. Nämligen när det gäller stölder och rån, våldtäkter och hiv-smittning, misshandel mm - brott som riktas mot människor i allmänhet. Det ger då bättre möjligheter till riskbedömningar.

Vidare handlar det om invandringens konsekvenser. Hur högt är priset för den förda politiken och hur klokt är det att låta den fortsätta?

Sten Andersson begärde under sin tid som moderat riksdagsledamot besked av regeringen om invandringens kostnader. Han fick inget svar. "När det handlar om människor" får man inte fråga efter kostnader, då ska det mörkas.