När detta skrivs är det oklart om Sverigedemokraterna nådde 1% av rösterna i riksdagsvalet 2002. Klart är att SD inte nådde 4%, och därmed inte kom in i riksdagen.

Gör tankeexperiment att i vårt val hade gällt samma demokratipraxis som i Danmark!

Det skulle betyda att:

Inget parti skulle ha stämplats som företrädare för ondska varje gång dess namn nämns i media, journalisterna skulle ha hållt igen med tillmälen.

Varje till deltagande i valet registrerat parti skulle vara tillförsäkrat viss TV-tid, där partiet kan presentera sig självt och sina kandidater.

Om ett parti vill annonsera i dagstidningar 1) skulle detta inte möta några problem. 2)

Genom att alla partier skulle finnas med på en och samma valsedel skulle varje väljare tillförsäkras möjlighet att rösta på det parti som vederbörande önskar.

Som bekant betyder den svenska praxisen att små partier själva måste täcka upp varje vallokal 3) med sina valsedlar. Det har man inte kapacitet till. Därtill visar erfarenheten i årets val att valsedlar ofta försvinner, även där de har lagts ut. 4)

---

Det är min övertygelse att om dansk demokratipraxis hade tillämpats i Sverige, då skulle Sverigedemokraterna idag varit invalt i vår riksdag.

---

 

 

 

 

 

 

 

 

1) Dvs om partiet bara har pengar att betala denna annonsering. (Åter till texten

2) Även om behovet av annonsering inte blir lika akut om partiet dels slipper att monstrifieras i nyhetsinslag, dels får viss egen TV-tid. (Åter)

3) Och de är många! Bara i Haninge kommun var det ett 40-tal olika vallokaler, flera av dem på bara ett par hundra meters avstånd från varandra. Till detta kommer poströstandet och alla postkontoren. (Åter)

4) Dvs hela buntar av valsedlar försvann. Detta gällde främst Sverigedemokraterna - ND:s valsedlar har påfallande ofta fått ligga orörda i dessa situationer. (Åter)