År 2001, vecka 35 |
Främlingsfientligheten i det svenska samhället får väl sägas vara en företeelse som rönt uppmärksamhet. Det är kanske berättigat - fientlighet kan ju inte vara bra.
Men då finns även andra typer av fientlighet i vårt samhälle - fientligheter som också bör uppmärksammas!
Jag tänker på:
1. Kvinnofientligheten, som yttrar sig i otrygghet och våldtäkter, misshandel och mord - på offentliga platser såväl som inom hemmets väggar.
2. Åldringsfientligheten, som yttrar sig dels i åldringsrån både utomhus och i hemmet, dels i en "vård" med isolering och liggsår (en tillvaro som vore avskräckande för mången fängelsekund).
3. Barn- och ungdomsfientligheten, som yttrar sig dels i mobbning och gaturån, dels i en skola som ger varken kunskaper eller uppfostran, eftersom där saknas arbetsro.
4. Djurfientligheten, som yttrar sig i djurplågeri i olika sammanhang. Det handlar bl.a. om halalslakt, om dålig hundskötsel och om ren sadism mot djur.
5. Miljöfientligheten, som yttrar sig i dels allmän nedskräpning, dels förfulning av den offentliga miljön genom klotter och vandalisering.
Genomgående för samtiga dessa fientligheter är ett samband med den massiva invandringen och det mångkulturella projektet - ett projekt som försvaras av samtliga riksdagspartier.
Vad vi har att göra med är således:
Det kvinnofientliga Vänsterpartiet
De åldringsfientliga Moderaterna och Kristdemokraterna
De barn- och ungdomsfientliga Socialdemokraterna och Folkpartiet
Det djurfientliga Centerpartiet
Det miljöfientliga Miljöpartiet.
Hur ska vi få bort all denna fientlighet ur riksdagen?