Anna Hejdenberg-Stoltz, journalist på Skånska Dagbladet, vill ha pengar av Kenneth Sandberg. 25.000 kronor kräver hon, uppbackad av Svenska Journalistförbundet. De har nu vidtagit rättsliga åtgärder och saken ska avgöras i domstol.

Bakgrunden är att Sandberg i ett utskick för "Sverigekampanjen" gjorde en presentation av sig själv och därvid bifogade en tidningsartikel som redovisade (om än bristfälligt 1)) ett valresultat i Kävlinge då Kommunens Väl - under ledningen av Sandberg - gjorde ett kanonval.

Resonemanget bakom SJF-aktionen är att:

a) tidningsartikeln utgör ett litterärt verk och Sandberg inkräktat på upphovsrätten

b) journalisten ifråga kränkts personligen, genom att få figurera i ett så "smutsigt" sammanhang.

Bakom upphovsrättslagstiftningen ligger - vare sig det gäller musik, bilder eller texter - en tanke som är rimlig. Ingen ska kunna profitera på andras arbete och/eller unika begåvning. Ingen ska kunna stjäla andras verk och därigenom beröva dem inkomster som de i annat fall kunde ha fått.

Å andra sidan finns ett demokratiskt intresse av att yttrandefriheten är så vid som möjligt. Detta innefattar möjligheter att citera texter i relevanta sammanhang.

Orsaken till att Sandberg i det aktuella fallet återgav Hejdenberg-Stoltz´s artikel - i faksimil - var inte några speciella litterära kvalitéer hos texten. Den var inte påfallande njutbar att läsa, den var på intet sätt oefterhärmlig. Det var en enkel faktaredovisning (om än ofullständig 1)) , som Sandberg själv förmodligen hade kunnat sno ihop på några minuter.

Nej, orsaken till att artikeln lades med i utskicket var att den bevisade Sandbergs påstående om valutgången i Kävlinge.

Det faktum att Kommunens Väl faktiskt vann stort i detta val var inte Anna Hejdenberg-Stoltz's varken förtjänst eller skuld. Det var en sak mellan Kenneth Sandberg/Kommunens Väl och Kävlingeborna. Journalisten hade bara gjort (om än bristfälligt 1)) vad vi tidningsläsare förväntar oss av en journalist, dvs att återge vad som faktiskt hänt.

Dessutom har Sandbergs kampanj bedrivits helt ideellt, bara till kostnader för honom själv. 2)

DEN STORA DELEN av anspråken från Anna Hejdenberg-Stoltz gäller dock inte upphovsrätt. 22.000 av de 25.000 kronorna avser en påstådd kränkning. Hennes namn har figurerat i ett för henne komprometterande sammanhang.

Då kan man undra om inte SkD-journalissan är offer för fördomar. Det verkar som att hon har förväxlat nidbilden av Kenneth Sandberg - skapad av massmedia - med verkligheten.

I själva verket är Sandberg en bristvara. Han är typ av medborgare som svensk demokrati skulle behöva många fler av. Han är en person denna journalissa borde känna det som en ära att ha fått skriva om.

---

NU INGÅR AKTIONEN mot Kenneth Sandberg i ett mönster, av att trakassera dissidenter och försöka skrämma invandringskritiker till tystnad. Det är vad som förklarar Svenska Journalistförbundets engagemang i denna fråga.

Det mångkulturella projektet har havererat, på Balkan som i Sverige. För att slippa erkänna sitt misslyckande trappar makthavarna upp förtrycket. Därvid engageras inte bara media, utan även stora organisationer som SJF och LO, ABF och SSU.

 

 

 

 

 

 

 

 

---

1) Texten missade det viktigaste, nämligen att Vänsterpartiet helt försvann ur kommunfullmäktige. Detta framgick dock genom ett diagram, men det var inte Hejdenberg-Stoltz's förtjänst.

2) Även skadeståndskrav förutan.